Litteraturens demokratiska potential ligger i att störa

Louise Almqvist, doktorand i litteraturdidaktik

BildPer Melander

Litteraturen har potential att störa läsarens förutfattade meningar, genom att man konfronteras med det som är främmande

Louise Almqvist säger att litteraturläsning som demokratiarbete har en lång tradition. Att man ofta har tänkt sig att skönlitteratur kan bidra med empati för andra människor och livsvillkor, och på så sätt förmedla önskvärda värderingar till läsaren. Den svenska skolans nyligen utökade värdegrund ställer dessutom krav på att frågor så som kön och sexualitet ska behandlas inom alla ämnen.

Avhandlingen svarar på hur detta värdegrundsarbete kan bedrivas inom svenskämnet, utifrån perspektivet att demokrati är något som måste utövas, snarare än en uppsättning färdiga värderingar som ska passeras vidare till eleverna. Litteraturens stora förtjänst blir då dess ambivalens, och mångfalden av möjliga tolkningar.

– Litteraturen har potential att störa läsarens förutfattade meningar, genom att man konfronteras med det som är främmande. Denna potential kan ytterligare förstärkas genom att läraren aktivt försöker kontrastera och utmana de läsningar som uppstår i undervisningen, snarare än att sträva mot en gemensam och uppfattat korrekt tolkning. På så sätt kan man uppnå demokratiska diskussioner, där olika åsikter får mötas och utmanas, säger Louise Almqvist.

Konkret hjälp i undervisningen

Avhandlingen rymmer analyser av sex skönlitterära verk, såväl bilderböcker som romaner. I fokus står tidigare läsningar av verken, i form av både forskning och forumkommentarer – läsningar som hon själv konsekvent utmanar.

Ambitionen är att avhandlingen ska vara till konkret hjälp för att undervisa kring dessa böcker. Framför allt bidrar dock avhandlingen med ett förhållningssätt till litteratur och till värdegrundsarbete, som förhoppningsvis kan motverka polarisering.

– Syftet med värdegrunden är att stärka demokratin, men om den används för att utestänga avvikande åsikter blir effekten snarare den motsatta. Att diskutera tolkningar av skönlitteratur kan vara ett sätt att beröra viktiga livsfrågor utan att det av eleverna upplevs som lika personligt, politiskt och känsligt som annars.

I avhandlingen behandlas Pappan och havet av Tove Jansson, Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi, Kivi & Monsterhund av Jesper Lundqvist och Bettina Johansson, Mamman och havet av Sara Stridsberg och Anna-Clara Tidholm, Darling River av Sara Stridsberg och Else-Marie och småpapporna av Pija Lindenbaum.