NYHET Vapenvilor antas ofta skapa momentum i fredsprocesser och bana väg för en fredlig lösning på väpnade konflikter. Men vapenstilleståndsavtal kan också ha negativ inverkan på konflikter. Det visar Malin Åkebo, Umeå universitet, i en ny avhandling.
I avhandlingen jämförs och analyseras vapenstilleståndsavtal i relation till fredsprocesser i Aceh, Indonesien och i Sri Lanka. Vapenvilor lyfts ofta fram som centrala delar i fredsprocesser, men få tidigare studier har systematiskt och djupgående analyserat betydelsen av sådana avtal i nutida inomstatliga konflikter.
Malin Åkebos studie, som inkluderar intervjuer med ett stort antal centrala personer, visar att vapenstilleståndsavtal kan underlätta övergången från krig till fred men att avtalen också medför betydande utmaningar.
– I inomstatliga väpnade konflikter där en grupp gör anspråk på självständighet för ett visst territorium riskerar vapenstilleståndsavtal att bli en ny arena för strider om erkännande och om att vinna kontroll över områden. Samtidigt ska man inte glömma att vapenstilleståndsavtal både i Aceh och i Sri Lanka initialt minskade våldet och förbättrade säkerhetssituationen, säger Malin Åkebo.
Resultaten pekar också mot att vapenstilleståndsavtal blir mer omfattande över tid, både vad gäller innehåll och internationell involvering. Avtalen har också påverkan på efterföljande relationer mellan parterna och på senare vapenstilleståndsavtal.
– Vi har sett ett ökat antal fredsprocesser de senaste decennierna där vapenstilleståndsavtal är centralt, men de här processerna har ofta visat sig sköra och sällan medfört de genomgripande förbättringar som man hoppats på. Därför är det viktigt att öka våra insikter om de problem och möjligheter som kan uppkomma.
I avhandlingen lyfter Malin Åkebo fram ett antal gemensamma faktorer som är viktiga för att förstå vapenvilor i relation till fredsprocesser, och hon visar på hur de har haft betydelse.
– Både i Aceh och i Sri Lanka är det tydligt att dynamiken och maktkamper inom konfliktparterna är en viktig faktor för att förstå betydelsen av vapenstilleståndsavtal som sluts mellan parterna. Det kunde vi till exempel se i Sri Lanka där en vapenvila skrevs under av premiärministern medan presidenten som kom från oppositionspartiet lämnades utanför. De interna maktstriderna blev en komplicerande faktor i den efterföljande processen, menar Malin Åkebo.
I avhandlingen betonas också att den symboliska politiken kring vapenvilor är central. För en ”icke-statlig” part kan det vara viktigt att ingå ett avtal med regeringen i strävan efter erkännande och legitimitet. Detta kan i sin tur också vara en viktig orsak till ointresse från regeringssidan att sluta vapenvila med rebeller.
Läs hela eller delar av avhandlingen
Fredagen den 13 september försvarar Malin Åkebo, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Politics of Ceasefires. On Ceasefire Agreements and Peace Processes in Aceh and Sri Lanka (svensk titel: Politiken kring vapenvilor. Vapenstilleståndsavtal och fredsprocesser i Aceh och Sri Lanka). Disputationen äger rum klockan 13.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Joakim Öjendal, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.
Malin Åkebo, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.
E-post: malin.akebo@pol.umu.se
Telefon: 090-7865235, 070-2305851
Redaktör: Eva Stoianov