NYHET Autoimmun hepatit, en ovanlig och ibland allvarlig leversjukdom som framför allt drabbar kvinnor, står i fokus för den avhandling som Mårten Werner försvarar vid Umeå universitet den 20 mars.
Det handlar om ett slags kronisk leverinflammation med immunologisk bakgrund, dvs. att den antas vara framkallad av immunförsvar mot de egna levercellerna. Ungefär 75 % av de insjuknade är kvinnor. Sjukdomsbilden varierar från en mild och närmast symptomfri form till mycket svår inflammation. Man har noterat två typiska perioder för insjuknandet: Dels i 20-årsåldern, dels efter medelåldern. Obehandlad kan sjukdomen få en dramatisk utveckling där de flesta drabbas av skrumplever. Med rätt läkemedel blir närmare 90 % av patienterna bättre, men också med en sådan behandling får ca 40 % skrumplever. Ett alternativ utöver behandling med immundämpande läkemedel är levertransplantation.
Trots att autoimmun hepatit varit känd sedan 1950-talet är det ännu oklart hur vanlig sjukdomen är; det finns inte heller många studier av behandlingsresultat, långtidsöverlevnad, komplikationer, sjuklighet och dödlighet. Inför arbetet med avhandlingen samlades via SILK (svensk internmedicinsk leverklubb) information om alla kända patienter med autoimmun hepatit på de svenska universitetssjukhusen och den kompletterades med uppgifter från cancerregistret, dödsorsaksregistret och medicinska födsloregistret.
I studien ingår 473 patienter med säkerställd autoimmun hepatit, vilket är den största beskrivna gruppen i världen. Totalt sett beräknas förekomsten vara ungefär 11 fall per 100 000 inv. Varje år insjuknar lite mindre än 1 person per 100 000 och var tredje patient har skrumplever redan vid insjuknandet. De immunhämmande läkemedel som används fungerar förhållandevis bra. Trots behandling dör ändå hälften av patienterna i någon leverorsakad sjukdom.
Flera kvinnor med autoimmun hepatit har fött barn, även kvinnor med skrumplever och levertransplanterade. Inga ökade risker för barnen har då noterats, däremot förekommer en högre andel kejsarsnitt samt ökad risk för att sjukdomen ska blossa upp efter förlossningen. Det finns också ökad risk för cancer hos patienter med autoimmun hepatit. Det gäller särskilt levercancer, liksom vid andra sjukdomar med skrumplever eller leverinflammation. I avhandlingen noteras dessutom ökad risk för lymfkörtelcancer (lymfom) vid autoimmun hepatit; det har inte visats förut men denna cancerform förekommer i ökad omfattning hos personer med autoimmuna sjukdomar.
Mårten Werner är leg. läkare vid enheten för gastroenterologi, Norrlands universitetssjukhus, och doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Han kan nås på tel. 090-785 00 00 vx, e-post Marten.Werner@vll.se
Fredagen den 20 mars försvarar Mårten Werner, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Autoimmune hepatitis in Sweden. Fakultetsopponent är doc. Per Stål, Gastrocentrum, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-18545