NYHET Trots att det finns flera förbättringsmöjligheter blir grundskolans läromedel allt bättre på att ge korrekt information om de nationella minoriteterna. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
Skolan ansvarar för att varje elev får kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. Detta slås fast i Läroplan för grundskolan 2011, Lgr11. I en nyligen publicerad studie har Lina Spjut, lektor i pedagogik vid Umeå universitet, analyserat 56 grundskoleläromedel, utgivna efter 2011, i skolämnena geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap och svenska.
Lina Spjut, universitetslektor vid Pedagogiska institutionen
BildUlrika Sahlén– Fokus för min studie var att se hur läromedlen har tolkat de skrivningar om nationella minoriteter som finns i Lgr11. Läromedel utgör ett viktigt steg mellan vad som enligt läroplanen ska förmedlas och vad som sker i undervisningen. Tidigare studier har visat att de minoritetsgrupper som är minst nämnda i läromedlen också är de minoritetsgrupper som elever upplever att de fått minst undervisning om. Om en minoritet saknas i läroboken lägger alltså inte en lärare per automatik till den minoriteten själva.
Genomgången visade att alla läromedel inte tog upp alla fem nationella minoriteter. Samer är den minoritetsgrupp som nämns i flest läromedel, det genom mest textmassa och att de lyfts fram som Sveriges urfolk. Allra minst utrymme i läromedlen får sverigefinnarna, Sveriges största nationella minoritetsgrupp. Sverigefinnar nämns sällan vid namn och gruppen får även utstå flera faktafel då de sammanblandas med såväl sverigefinländare som finlandssvenskar. Romer har fått ta en allt större plats i läromedlen, något som tidigare forskning inte visat. Om tornedalingar finns totalt sett relativt lite information, när de nämns handlar det ofta om litteratur från Tornedalen, samt jakt och fiske i det geografiska området Tornedalen. Judendom beskrivs omfattande, men med vag koppling till judar i Sverige och utan koppling till den nationella minoriteten judar.
– Ingen lärobok tar ett tydligt minoritetsperspektiv rörande gruppernas historia. Istället är det, i de fall det förflutna beskrivs, en berättelse om svenska statens behandling av minoritetsgrupperna genom historien. Att det perspektivet lyfts är givetvis mycket viktigt, men berättelsen är fortfarande majoritetssamhällets berättelse, säger Lina Spjut.
– Något som är positivt är att fördomar och förlegade föreställningar om minoriteternas kultur, som tidigare forskning har kunnat peka på, har avtagit avsevärt i läromedlen. Jag kan dock se att de nu beskrivna uttrycken för kultur istället är ganska få, något som kanske kan ha att göra med en rädsla för att göra fel. I läroplanen är begreppet kultur svårt att ta till sig eftersom det inte definieras utan bara nämns, och det finns heller ingen tydlig del av läroplanen som direkt kan kopplad kopplas till kulturbegreppet.
2006 publicerade Skolverket en rapport som kritiserade läromedel för att ha bristande och ibland negativ information om de nationella minoriteterna. Lina Spjut menar att det har skett en stor förbättring sen dess.
– Flera läromedel utför uppdraget om nationella minoriteter tillfredsställande. Jag tycker att det är bra att använda läromedel i undervisningen, men man måste också komma ihåg att man som lärare ibland behöver komplettera information. Det som läromedelsförfattare (och lärare/ skola) kan göra just rörande nationella minoriteter är att ta kontakt med företrädare för de fem nationella minoriteterna och be om hjälp, råd och stöd så att minoritetsgrupperna själva får vara med att utforma berättelsen om dem. Om vi inte tar upp nationella minoriteter och deras rättigheter i undervisningen får vi ytterligare generationer som inte vet något om grupperna, eller kanske inte ens vet att de finns. Den kultur, det språk, den historia och den religion som de nationella minoriteterna har, är en del även av vårt svenska samhälle. Ur demokratisynpunkt är det väldigt allvarligt att inte inse och förstå vilka konsekvenser det kan få att inte inkludera och beakta hela vår befolkning vid olika politiska och allmänmänskliga beslut, säger Lina Spjut.
Läs mer: Spjut, L. (2020). Nationella minoriteter i grundskolans läromedel 2011–2019. Nordidactica, (4), 60–87. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178294
