NYHET Din Kemi är ett nytt digitalt läromedel för högstadiet som utgår från större sammanhang som hälsa och samhälle i stället för att börja i molekyler och atomer. Under Svenska Nationalkommittén för kemis fortbildningsdagar fick kemilärare från hela landet möta några av det 40-tal forskare som medverkar som författare.
Din Kemi är ett webbaserat läromedel för högstadiet, men tillgängligt för alla som vill lära sig mer om kemi med utgångspunkt i olika teman.
BildUlf EllervikTanken var att lärarna den 20 november skulle få besöka Curiosum, Umeå universitets nya science centre, förutom att ta del av föredrag och workshops utifrån läromedlet. Men, de skärpta coronarestriktionerna omöjliggjorde aktiviteter på plats och i stället fick fortbildningen flytta in i Zoom.
Där berättade Ulf Ellervik, kemiprofessor vid Lunds universitet, och en av de ansvariga forskarna bakom Din Kemi, om idén bakom satsningen som blivit verklighet tack vare anslag på 4,5 miljoner kronor från Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond.
Forskarna har bland annat utgått från undersökningar som visar att ungdomar gärna vill lära sig mer om sjukdomar som cancer, veta hur alkohol och tobak påverkar kroppen och vad vi ska äta för att hålla oss friska och hur man tränar för att hålla kroppen i trim. Men, de är inte intresserade av molekyler och grundämnen.
– Det verkar som ungdomar tycker att kemi är tråkigt, samtidigt som de vill lära sig mer om saker som egentligen handlar om kemi, men inte är förpackat så, säger Ulf Ellervik.
Därför har Din Kemi fokuserat på att sätta kemin i sammanhang som kan kännas relevanta för eleverna. Utifrån teman som hormoner, träning, smuts, konst och mobiltelefoner går man från det stora till det lilla. Målet är att eleverna ska uppnå allmänbildning i kemi och samtidigt kunna djupdyka i sånt de blir intresserade av. Läromedlet är helt webbaserat och tillgängligt för alla, inte bara lärare och elever.
Mikael Elofsson, professor i kemi och dekan vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet, är en av författarna. Han har skrivit om virus som är specialområde för hans forskning och berättade under utbildningsdagen om dessa små, i sig själva livlösa partiklar och svårigheterna med att få fram läkemedel och vacciner mot dem.
Mikael Elofsson.
BildMattias Pettersson– Det är en stor utmaning eftersom virus inte har någon egen ämnesomsättning som vi kan störa ut och eftersom virus muterar snabbt är det svårt att få fram vacciner som håller över tid, säger han.
Hans forskargrupp fokuserar bland annat på adenovirus, som kan orsakar luftvägs- och ögoninfektioner. De har tagit fram ett testsystem för att pröva om olika substanser har potential att slå ut viruset. Forskarna har fått fram en lovande substans kallad Benzavir. De har utvecklat den vidare och prövat mot olika slags virus. En ny form, Benzavir-2 har visat sig effektiv både mot adenovirus, herpesvirus, rift valley fever, zikavirus – och coronaviruset sars-cov-2.
– Vi tror att substansen påverkar något i den mänskliga cellen som virusen behöver, säger Mikael Elofsson. Det är intressant att vi fått fram något som påverkar värdcellen, inte viruset i sig. Det bör innebära en mindre risk för resistens. Vi försöker nu ta reda på exakt vad Benzavir egentligen gör och utveckla substansen vidare.
Karolinska Institutets forskare Jessica Norrbom och Maria Ahlsén som bland annat driver populära podden Frisk utan flum, har bidragit med texter på området hälsa. De gav en översikt över temat energi, hur våra kroppar tar hand om den energi vi får i oss och i flera steg omvandlar den till slutsteget, ATP-molekylen som till exempel behövs för att musklerna ska kunna dra ihop sig.
– Våra kroppar är inte så annorlunda mot när vi levde på savannen, säger de. De är duktiga på att bryta ned och spara energi, vilket i dag orsakar oss problem. Ingen energi kan magiskt försvinna, den lagras som fett om vi äter mer än vad vi gör av med.
Nästan alla i dag har en mobiltelefon. Henrik Pedersen, professor vid Linköpings universitet, gick igenom vad en mobil består av och den kemi som får den att fungera. Från skärmen av härdat glas av smält sand som fått stelna och behandlats med kaliumnitrat för att stå emot tuffa tag till ovanliga metaller som europeum och samarium som behövs för att visa färger och fortplanta ljudvågor i högtalare och mikrofon, handlar näst allt i mobiltelefonen om kemi. Faktiskt går vi omkring med en fjärdedel av det periodiska systemet i fickan.
– Många av de grundämnen som ingår i våra mobiltelefoner är utrotningshotade och det är värt att tänka på vad vi gör med gamla mobiler och se till att återvinna dem, säger Henrik Pedersen.
Karolina Broman.
BildMattias PetterssonFortbildningen uppskattades av lärarna, både eftersom de fick intressant ämnesfortbildning, men också tillgång till ett nytt läromedel som är uppdaterat, inspirerande och fritt tillgängligt. Forskarnas texter till Din Kemi har bearbetats och anpassats av tre redaktörer som nu håller på att färdigställa läromedlet med filmer och animeringar.
– Vi redaktörer som arbetat med Din Kemi under ett par år är väldigt glada över att läromedlet togs emot så positivt av lärarna som deltog, säger Karolina Broman, som också ansvarade för fortbildningsdagen. Självklart hade vi väldigt gärna träffat lärarna på plats på Curiosum för att kunna diskutera mer om hur läromedlet kan användas, men det sparar vi till coronapandemin är över.
Läs mer om Din Kemi och fördjupa dina kemikunskaper
