Läkemedelsföroreningar påverkar Atlantlaxens migration från älv till Östersjön

Forskarna Daniel Cerveny och Marcus Michelangeli från SLU i Umeå samlar i unglaxar i Daläven. Unglaxarna lade grunden till studien som publicerats i Science.

BildMichael Bertram

Läkemedel förekommer i de flesta ytvatten globalt

Läkemedel i våra vatten – ett växande problem

– Förekomsten av läkemedel i våra ytvatten har studerats i över två decennier nu, säger Jerker Fick, forskare vid Kemiska institutionen som medverkat i studien som publicerats i Science.
– Läkemedel förekommer i de flesta ytvatten globalt, oftast i låga koncentrationer. Men det finns hotspots, exempelvis nära produktionsanläggningar och i tätbefolkade områden med mindre tillgång till vatten. Dessutom vet vi att användningen av läkemedel ökar globalt, säger han.

Psykoaktiva föroreningar, såsom antidepressiva medel och smärtstillande läkemedel, är särskilt oroande eftersom de kan påverka hjärnans funktion och förändra vilda djurs beteende. 

– Nästan all forskning om läkemedelsföroreningars effekter på djurliv har undersökt påverkan under förenklade laboratorieförhållanden, som inte fångar den verkliga komplexiteten i naturen, säger Michael Bertram, forskare vid SLU och huvudförfattare till studien. Djurs beteende är mycket känsligt för miljöförhållanden och beteendeförändringar som observeras i laboratorier måste inte nödvändigtvis spegla förändringar i det vilda. 

Forskaren Jerker Fick vid Kemiska institutionen bidrog till studien med sin expertis som kemist. 

BildRebecca Forsberg

Från laboratoriet till naturen

Forskarteamet genomförde den hittills största fältstudien om effekterna av exponering för läkemedelsföroreningar. De använde nyutvecklade läkemedelsimplantat och djurspårningssändare för att undersöka hur exponering för klobazam – ett läkemedel som används vid sömnproblem – och det opioida smärtstillande medlet tramadol påverkade beteendet och migrationen hos unglax (Salmo salar). Studien genomfördes i Dalälven och undersökte laxens vandring till Östersjön.

– De som fått det ångestdämpande preparatet passerade kraftverksdammar på kortare tid än de andra laxarna. Det gjorde också att fler av de medicinerade laxarna till slut nådde Östersjön, säger Jack Brand, forskare vid SLU i Umeå och studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande från SLU.

– Våra resultat visar att läkemedelsföroreningar kan påverka viktiga beteenden hos djur i det vilda, med potentiellt långtgående konsekvenser, säger han. 

Dammen i Älvkarleby, i Uppland. Dammen är en av unglaxarnas hinder i Dalälven att manövrera på sin vandring ut mot Östersjön, och en av de två dammarna som var med i studien publicerad i Science.

BildRebecca Forsberg

Kan vi minska läkemedelsföroreningar? 

Atlantlaxen är en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt viktig art som nyligen klassificerades som hotad av Internationella naturvårdsunionen (IUCN) i delar av Europa. Även om överexploatering (bl.a. genom fiske), habitatförlust och uppdelning av populationer är de främsta orsakerna till minskningen, visar studien att läkemedelsföroreningar också kan förändra beteenden som är avgörande vid livsviktiga händelser hos vandrande fisk.

Samtidigt spelar läkemedel en avgörande roll i modern medicin för både människor och djur och kommer i framtiden att fortsätta vara viktiga för sjukdomshantering och förebyggande vård.
– De flesta läkemedel bryts tyvärr ner dåligt i naturen, och reningsverk lyckas ofta inte helt avlägsna dessa ämnen, säger professor Tomas Brodin, tidigare forskare vid Umeå universitet, nu vid SLU och medförfattare till studien.

Jerker Fick, forskare på Kemiska institutionen här tillsammans med Tomas Brodin, forskare vid SLU, medförfattare till studien som tidigare var anställd vid  Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

BildMattias Pettersson

Ett mångsidigt angreppssätt kommer att krävas för att minska hotet från dessa föroreningar i framtiden

Även om flera avancerade reningsmetoder har visat sig effektiva för att minska läkemedelsföroreningar, är de fortfarande otillgängliga i många delar av världen på grund av ekonomiska och infrastrukturella begränsningar.
– Att hantera läkemedelsföroreningar är ingen enkel uppgift, men det är tydligt att ett mångsidigt angreppssätt kommer att krävas för att minska hotet från dessa föroreningar i framtiden, säger Michael Bertram.

Jerker Fick konstatera att dessa forskningsresultat hade varit mycket svårare att uppnå utan det breda samarbetet i den stora studien: 
– Det är oerhört givande att få samarbeta med experter inom olika forskningsfält och tillsammans undersöka effekterna av dessa föroreningar, avslutar han.