NYHET Hamza Galo trivdes med jobbet som neurokirurg – att operera allvarliga sjukdomar och få se hur patienterna tillfrisknade. Men han flydde kriget i Syrien och kom till Sverige. Nu studerar han för att kunna jobba som läkare i sitt nya hemland, helst som neurokirurg eller kanske som primärvårdsläkare.
Hamza är en av 20 läkare som går den kompletterande utbildningen för läkare med utländsk läkarexamen, vid Umeå universitet. När utbildningen är klar väntar allmäntjänstgöring, AT, i 18 månader innan han får svensk läkarlegitimation.
Hamza Galo läser kompletteringsutbildningen för läkare vid Umeå universitet.
FotoHamza GaloNär Hamza sökte asyl i Sverige kom han till Jörn i Västerbotten. Han träffade en kvinna som också kommer från Syrien och hon flyttade från Åre ännu längre norrut. De gifte sig, fick barn och bor nu i Skellefteå, där de också vill stanna kvar.
- Jag har jobbat ett par år som undersköterska på ett äldreboende och det gav mig bra träning på svenska språket. Förra sommaren jobbade jag på en hälsocentral och det kommer jag att göra även denna sommar, berättar Hamza.
En snabbare väg tillbaka till jobbet som specialistläkare hade han förstås önskat, men nu är han i alla fall på väg med både arbete och praktik inom vården. I utbildningen som ges på distans ingår föreläsningar, digitala möten och case över internet.
Det ingår klinisk praktik två dagar varje vecka – varannan termin primärvård, varannan slutenvård. Vid praktik inom primärvården ingår att ha egen mottagning tillsammans med handledare. Praktik inom slutenvården utgörs till stora delar av auskultation tillsammans med en handledare.
- I slutet av terminerna får vi arbeta mer självständigt med att gå rond, skriva remisser och göra undersökningar tillsammans med handledaren.
Utöver det ingår det tre campusförlagda veckor per termin – med laborationer, gruppövningar och examinationer. Till vårt möte kommer Hamza efter avslutat pass på neurokirurgen vid Norrlands universitetssjukhus och i sommar ska han jobba som underläkare på hälsocentral i Skellefteå.
En viktig del i utbildningen är språkstudier, som grammatik, läs- och hörförståelse och att skriva uppsatser. Den 2-åriga kompletteringsutbildningen för läkare (KUL) vid Umeå universitet lägger stort fokus på både muntlig och skriftlig kommunikation.
- God språklig och kommunikativ förmåga är en förutsättning för i stort sett allt läkararbete, men också för att hinna med i studierna som har högt tempo, säger Patrik Wennberg, en av tre koordinatorer för kompletteringsutbildningen. En utmaning har varit att utveckla distansundervisningen men vi börjar nu få ganska bra koll på vad som fungerar och hur det ska genomföras, exempelvis distansmodeller för case-arbete.
För läkare utbildade utanför EU/EES finns tre vägar för att få svensk legitimation. De som redan har de kunskaper och färdigheter som krävs kan direkt ta ett kunskapsprov med ett teoretiskt och praktiskt delprov följt av en kurs i författningskunskap och 6 månaders praktiskt tjänstgöring.
De som vill komplettera sin utbildning kan gå KUL-vägen med 1-2 år utbildning. Slutligen finns möjligheten att gå en svensk läkarutbildning och söka tillgodoräknanden för de delar som är jämförbara.
- KUL i Umeå skiljer sig från övriga KUL i landet genom att vara en distansutbildning, att 25 procent av utbildningen är kurser i medicinsk kommunikation på svenska samt att den är 2-årig, säger Magnus Hultin, programdirektör vid läkarutbildningen i Umeå.
- I höst antar vi 25 nybörjare, eller snarare 25 läkare, till KUL, säger Patrik Wennberg. Det här andra året har vi finslipat på det teoretiska innehållet utifrån lärdomarna från tidigare år.
- En viktig sak är också att vi vill att de som vill göra sin praktik på hemorten redan i samband med att de antagits tar kontakt med lämplig klinik och säkrar sin praktikplats. Umeå universitet har bara avtal med regionerna i norr och kan bara garantera tillgång till praktik i Jämtland-Härjedalen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.