NYHET
Kvinnor löper högre risk än män för långvariga symtom på käkfunktionsstörning. Värk i nacke, axlar eller rygg ökar också risken för att utveckla käk- och huvudvärk. Det visar Susanna Marklund i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 25 september.
I avhandlingen studerar Susanna Marklund uppkomst (incidens) och förlopp av käkfunktionsstörning i förhållande till kön, tandgnissling och tandpressning (bruxism), olika bettförhållanden samt huvudvärk, nackvärk och ryggvärk som möjliga riskfaktorer. Observationerna är gjorda under en period av två år.
Symtom på käkfunktionsstörning förekom hos var fjärde individ vid studiens start och symtomen varierade under observationsperioden. Kvinnor löper högre risk för långvariga symtom jämfört med män. De som rapporterar tandpressning eller tandgnissling eller har korsbett har en förhöjd risk att utveckla nya käkledssymtom. Personer med instabila tandkontakter vid sammanbitning har ökad risk för kvarstående symtom och personer med nack- och ryggvärk har även de förhöjd risk att utveckla värk i käken och huvudvärk. Kliniska tecken på käkfunktionsstörning innebar högre risk för nya symtom som käkledsknäppningar, värk i käken, huvudvärk och ryggvärk.
Studien visar att kvinnor löper högre risk för långvariga symtom på käkfunktionsstörning, vilket delvis kan förklara den högre andelen kvinnor som söker vård för dessa tillstånd. För personer med korsbett och tandpressning eller tandgnissling bör den ökade risken att utveckla käkledsbesvär tas med i bedömningen när en behandling planeras. Stabila kontaktförhållanden vid sammanbitning minskar risken för långvariga besvär. Studien visar även att nack- och ryggvärk och käkfunktionsstörning ömsesidigt påverkar varandras förlopp, vilket stödjer behovet av ett multidisciplinärt omhändertagande av patienter med flera smärtområden. En bedömning av käksystemet bör därför ingå vid utredning och behandling av patienter med smärta i nacke och rygg.
Studiepopulationen består av 371 tandläkarstudenter, av vilka 308 följdes upp efter 1 år och 280 kunde följas under 2 år. Undersökningarna gjordes vid utbildningens start, efter 12 månader och efter 24 månader. Dessa omfattade klinisk undersökning av käkled, käkmuskulatur, käkrörlighet och bettförhållanden. Dessutom besvarades ett frågeformulär om förekomst av symtom från käkar, huvud, nacke, axlar och rygg.
Susanna Marklund nås på telefon 090-785 60 84, mobiltelefon 070-380 07 68 eller e-post susanna.marklund@odont.umu.se.
Fredag 25 september försvarar Susanna Marklund, Inst. för odontologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Temporomandibular disorders – Incidence, course and risk factors. Disputationen äger rum klockan 9:00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor emeritus Gunnar E Carlsson, Göteborgs universitet.
