KvarkenSat – liten satellit med många möjligheter

Satelliten KvarkenSat är en del i projektet Kvarken Space Eco, ett samarbetsprojekt mellan tio svenska och finska universitet och forskningsinstitut. Satelliten är en småsatellit, 20 centimeter hög, 10 centimeter på sidorna och väger 2 kilo. De ska skjutas upp i rymden under 2022/2023.

BildJohanna Fredriksson

KvarkenSat är en så kallad småsatellit, den väger två kilo och liknar ett mjölkpaket i formen. Liksom en vanlig satellit har den antenner, en dator och ett elsystem med solceller och batterier, samt olika datainsamlingsenheter, den så kallade nyttolasten. Satelliten kommer att kretsa runt jorden på en höjd av bara några hundra kilometer och passera Västerbotten tre–sex gånger per dag. 

Nyttolasten har flera olika användningsområden.

Den mycket kompakta hyperspektralkameran kan ta bilder av Kvarkenregionen och andra intressanta platser vid olika våglängder. Bilderna kan användas för att övervaka, analysera och modellera egenskaperna hos land, hav och vegetation samt för att upptäcka utsläpp och föroreningar.

Med hjälp av satelliten kan även havsområden övervakas och signaler kan öka säkerheten för fartyg genom att man kan se fartygens position, riktning och hastighet.

Satelliten har även en GNSS-mottagare som inte tidigare använts i småsatelliter. Det gör det möjligt för KvarkenSat att utföra precisionspositionering genom att ta emot data som sänds av Global Navigation Satellite Systems, GNSS, på tre frekvenser, och att använda data för att bestämma dess plats. Det är särskilt intressant för det europeiska satellitpositioneringssystemet Galileo som kan mäta KvarkenSats exakta omloppsdata.

Trefrekvensmätningarna kan även användas till exempel för atmosfärisk forskning.

Rymddatan kommer att vara tillgänglig för regionens invånare, företag, skolor och andra aktörer.

Aktörer med olika uppgifter

KvarkenSat är ett resultat av samarbetsprojektet KvarkenSpaceEco som samlar tio svenska och finska universitet och forskningsinstitut som bidrar på olika sätt. Exempelvis byggs satelliten av forskare vid Luleå tekniska universitet, den att kommer styras från en markstation på Vasa universitets campus i Österbotten och vid SLU i Umeå tittar man på hur datan kan användas för skogliga tillämpningar.

Umeå universitet representerat, professor Tomas Blomquist vid Handelshögskolan, är särskilt intresserad av att väcka intresse hos relevanta företag och aktörer inom regionen och skapa nätverk mellan dem och forskarna. Genom samarbete kan satelliten göra mest nytta.

–  En del av de här kompetenserna känner inte ens till varandra. Jag vill hjälpa till att knyta kontakter och bygga regionen, säger han.

Professor Tomas Blomquist från Handelshögskolan vid Umeå universitet och forskaren Johan Fransson (hö) från SLU är med i ett projekt gemensamt med svenska och finska universitet och forskningsinstitut.

BildJohanna Fredriksson

En part som är särskilt intresserad av projektet är Skogstekniska klustret, en ekonomisk förening med tio medlemsföretag som tillverkar skogsmaskiner eller komponenter till skogsmaskiner och som samverkar med bland annat forskare.

–  Vi är väldigt nyfikna på den här satelliten för att se vad den kan bidra med till skogssektorn, hur kan den se hur skogen förändras, exempelvis om träden som mår bra, är sjuka eller döda, säger Linda Nyström, vd Skogstekniska klustret.

Hon nämner även möjligheter att upptäcka bränder i skogar, bli uppmärksammad på angrepp av granbarkborre eller få en översikt av skador efter en storm. Positionering av självkörande fordon är också högaktuellt och av stort intresse för skogsnäringen. 

Öka intresset för rymden

Projektet har även till syfte att öka intresset och medvetenheten om rymden, rymdteknologi och dess möjligheter.

Ett exempel på hur det görs är teckningstävlingen #MyKvarkenSat där barn och unga upp till 17 år uppmanas att illustrera KvarkenSat. Alla bidrag som skickas in kommer att sändas ut i rymden tillsammans med satelliten.

Under nästa år arrangeras ett så kallat hackathon (evenemang för programmerare) riktat mot startups, forskare och universitetsstudenter. Ett annat event är CanSat som vänder sig till studenter på högstadiet och gymnasieskolor.

På ett affärsmässigt plan har intresset för rymden ökat mycket de senaste åren och det ser ut att fortsätta så. Därför vill man med det här projektet även se på den data man kan få ut av en relativt billig satellit, som KvarkenSat är.

Genom KvarkenSat ska man också utveckla hållbara lösningar för att ta satelliter ur omloppsbana och därmed hitta sätt att minska rymdskräp.
– Projektet står på många olika ben, säger Tomas Blomquist.

Tomas Blomquist Professor

E-post

090-786 77 22