Kurs på Svalbard fördjupar förståelsen av arktisk rymdfysik

Eva Krämer är doktorand vid institutionen för fysik, och mellan den 11 september och den 8 december 2023 åkte hon till Svalbard för att delta på en kurs samt arbeta på sitt forskningsprojekt. Kursen handlade om polära magnetosfäriska substormar med vetenskaplig forskning som tog hjälp av lokal expertis och instrumentering. Kursen varade i 5 veckor, och den återstående tiden använde Krämer för att arbeta med sitt senaste forskningsprojekt om magnetosheath-jetstrålar, där hon kombinerar data från rymdfarkoster med markbaserad instrumentering, såsom radar, magnetometrar och all-sky-kameror.

Den här forskningsvistelsen var en unik möjlighet att lära sig om markbaserad instrumentering som används i rymdfysik och dess relevans för området.

Värdefull vistelse som genererade mycket ny kunskap

Krämer uttrycker att forskarvistelsen hade stort värde för henne som forskare. Genom forskningsprojektet lärde hon sig att komma åt och tolka data från markbaserad instrumentering. Hon nämner också att kursen om polära magnetosfäriska substormar gav henne en introduktion till de processer i magnetosfären som orsakar norrsken.

– Den här forskningsvistelsen var en unik möjlighet att lära sig om markbaserad instrumentering som används i rymdfysik och dess relevans för området. Det var också en fantastisk möjlighet att få träffa andra forskare, säger Krämer.

Rymdfysiken och Arktis är viktiga för varandra

På frågan om hur hennes nya kunskap kan gynna Arktis nämner Krämer att Arktis är en mycket viktig plats för rymdfysik, eftersom den påverkas starkt av interaktionen mellan solvind och jordens magnetfält.

– En del av denna interaktion resulterar i norrsken, men andra effekter är till exempel störningar i radiokommunikation och strömavbrott. Att kunna mäta och förstå dessa effekter är avgörande för att bygga hållbar mänsklig infrastruktur på höga breddgrader. Kursen gav mig en introduktion till sådana effekter, hur de bildas och hur vi kan mäta dem, förklarar Krämer.