NYHET Under de senaste decennierna har dekolonisering som begrepp blivit alltmer uppmärksammat som en möjlig strategi för urfolk att återta makten över det egna självbestämmandet. Under våren har Vaartoe - Centrum för samisk forskning och Institutionen för språkstudier arrangerat en forskarkurs i dekolonisering. Maui Hudson, Aoteoroa New Zealand var en av gästlärarna.
Att arbeta aktivt för dekoloniserande forskning har lyfts fram som ett verktyg för att bedriva en mer etiskt medveten forskning, oavsett individuell bakgrund och etnicitet. Under våren har Vaartoe - Centrum för samisk forskning och Institutionen för språkstudier arrangerat en forskarkurs i dekolonisering som ger 7,5 hp.
- Kursen har också varit öppen för deltagare utanför akademin som ett sätt att faktiskt dekolonisera kursen och för att dekolonisering är något som berör hela samhället, säger kursansvarig Anna-Lill Drugge.
Det har resulterat i ett tjugotal deltagare från olika håll både geografiskt och yrkesmässigt. En av kursdeltagarna, Henrik Blind från Jokkmokk säger:
– Vi lever i en tid av dekolonialt uppvaknande där allt fler ifrågasätter kolonialismens verkningar. Fast för att kunna dekolonisera tror jag att man måste börja med sig själv. Förstå de koloniala mönstren som man omedvetet bär och kunna sätta dem i ett större sammanhang. Det var därför som jag sökte mig till kursen som har uppfyllt mina förväntningar. Jag har stärks i min övertygelse om att vi inte kan ”snooza” bort framtiden genom att inte prata om vårt gemensamma koloniala arv.
Imri Sandström som är doktorand i konstnärlig forskning, inom området litterär gestaltning vid Göteborgs universitet tycker att kursen ger ett samtal rörande vad en dekoloniserande praktik kan innebära, både på abstrakta och konkreta nivåer. - Här finns kunskaper som rör det samiska och Sápmi och Sveriges koloniala historia och samtid som hade varit mycket svåra att hitta söderöver i Sverige. Samtalen här har varit ovärderliga och rör flera aspekter av min forskning, bland annat något så grundläggande som vad det är den gör och vill göra.
Som en avslutning på veckans undervisningspass hölls en temakväll på Tráhppie, det samiska kulturhuset i Umeå med inbjudna lärare på kursen.
Harald Gaski, försteamanuensis i samisk litteraturvetenskap vid Norges arktiska universitet i Tromsö berättade om motstånd och revitalisering genom tolkningen av hur de två samiska artisterna Jon-Henrik Fjällgren och Sofia Jannok utmanar majoritetssamhället och återanvänder samisk symbol- och berättartradition i ett modernt sammanhang.
Maui Hudson, forskare från University of Waikato, Aoteoroa New Zealand berättade om ”Ka Whawhai Tonu Matou - A Struggle Without End” en presentation som visade på kampen men också resultaten under senare år i ökat erkännande för maoriers kulturella uttryck, identitet och värderingar som också bidragit till större inflytande i samhället.
Under kvällen deltog kursdeltagare såväl som andra intresserade av samiska frågor. Möten och samtal uppstod spontant och de närvarande var av blandad ålder, allt ifrån några månader.
Redaktör: Åsa Össbo