NYHET Professor Rikard Eriksson vid Institutionen för geografi samt vid Centrum för regionalvetenskap, Umeå universitet, har utsetts till årets pristagare av Nordeas vetenskapliga pris. Erikssons forskning bidrar med kunskap kring förutsättningar för arbete och välfärd i norra Sverige.
"Rikard Eriksson har genom sin forskning bidragit till kunskap om regional kompetensförsörjning, regionala variationer och förutsättningar för entreprenörskap, samt strukturomvandling på regional nivå. Denna kunskap har fått stort genomslag i det internationella ekonomgeografiska forskningsfältet, men är också till gagn för policy, såväl regionalt som nationellt."
Eriksson forskning visar att hög rörlighet på arbetsmarknaden i sig inte är gynnsamt för företag eller regioners lärande och förnyelseprocesser utan att det i hög grad påverkas av hur väl den nyanställdes kompetens (utbildning och
Rikard Eriksson, professor i kulturgeografi med inriktning mot ekonomisk geografi, Institutionen för geografi samt Cerum, Umeå universitet.
BildMattias Petterssonarbetslivserfarenhet) matchar befintlig kunskap på företaget, och att den regionala näringslivsstrukturen påverkar till vilken grad mer lokal eller nationell rekrytering kan vara gynnsamt.
Hans forskning visar även att sannolikheten för framgångsrikt nyföretagande är högre om entreprenören startar upp verksamheter som är relaterade till befintlig näringslivsstruktur (inte förstärker exakt samma näringslivsstruktur, men att det bygger på liknande kompetenser som kan diversifiera näringslivet). I glesbefolkade och mer perifera miljöer kan dessa processer också förstärkas ytterligare om det finns ett livligt föreningsliv på platsen, då det bidrar till ett platsspecifikt socialt kapital som underlättar nätverksbyggande för den enskilde företagaren.
Under senare tid har hans forskning belyst de regionala och individuella effekterna av stora varsel och företagsnedläggningar. De huvudsakliga vetenskapliga resultaten visar att det inte per definition är stora och diversifierade regioner som klarar dessa kriser bäst. Även i små arbetsmarknader är återanställningsmöjligheterna relativt goda om den regionala efterfrågestrukturen matchar de friställdas kompetenser. Om det finns många relaterade sektorer i regionen (andra branscher med liknande yrkesstrukturer) så är den lokala återanställningsgraden hög. Det främjar också de friställda arbetstagarnas inkomstutveckling då denna typ av rörlighet gör att tidigare erfarenheter och kompetenser kan återanvändas i nya verksamheter, vilket i sin tur kan bidra till en positiv strukturomvandling i regionen.
Eriksson står också som medförfattare i en nyligen publicerad rapport till Tillväxtanalys ramprogram ”Vad är statens roll vid nedläggningar av större arbetsplatser” som belyser förutsättningar för män och kvinnor att finna nya försörjningsmöjligheter i olika regioner. En mer nationell analys kopplat till nuvarande varsel i coronakrisens spår har precis publicerats i Entreprenörskapsforums serie ”Idéer för ekonomisk återhämtning efter pandemin”.
Om priset:
Nordeas vetenskapliga pris är instiftat av Nordeas Norrlandsstiftelse. Pristagaren skall genom sin forskning nått erkännande samt ha stor utvecklingspotential. Forskningen ska vara till gagn för regionen och bedömas ha relevans för bankens verksamhet.
