Kraftfull kickoff för partnerskapet med Skellefteå kommun

Även om Skellefteå kommun och Umeå universitet på inget sätt är obekanta, så har samverkan ofta varit knuten till enskilda personer eller projekt. Med partnerskapet hoppas organisationerna skapa förutsättningar för ett fördjupat och mer strukturerat samarbete som håller över tid. Och det inom områden som båda parter har valt utifrån såväl samhällets behov som utsikter till ömsesidig nytta. 

– Från Skellefteå kommuns sida är vi otroligt glada över både partnerskapet och den här dagen. Skellefteå befinner sig som bekant i en snabb samhällsomvandling. Ett nytt, avancerat näringsliv håller på att byggas upp, efterfrågan på kvalificerad arbetskraft är stor, befolkningen växer och vi måste vi alla ställa om till ett mer hållbart samhälle. Det är otroligt viktigt att hitta samarbeten som stödjer utvecklingen, inledde kommundirektör Kristina Sundin Jonsson. 

– Partnerskapsdagen är en kickoff för att lära känna varandra bättre och hitta nya möjligheter inom forskning och utbildning, sade vicerektor Dieter Müller.

BildMattias Pettersson

Umeå universitets vicerektor, Dieter Müller, poängterade att samverkan är en självklar del av forskning och utbildning, inget som sker på sidan om. Att det är en vinst att engagera sig i reella utmaningar och behov och arbeta nära dem som dagligen möter de frågor som forskare och lärare teoretiskt intresserar sig för. 

– Vi ska vara relevanta för det samhälle vi befinner oss i och de konkreta utmaningar det brottas med. Det innebär bland annat att undervisa i och forska om det vi kan, de platser och den region vi bor i, samt se till att sprida erfarenheter och kunskaper, sade han.

Dags att gå från ord till handling 

Efter en gemensam inledning satte sig dagens deltagare gruppvis för att diskutera partnerskapets kärnfrågor: artificiell intelligens, hållbar samhällsutveckling och strategisk kompetensförsörjning inom bristyrken som lärare, socionomer och sjuksköterskor. Målet var att landa i konkreta förslag för hur en utvecklad samverkan kan se ut under de kommande åren.

Gruppen som diskuterade artificiell intelligens slog fast att behovet av fördjupade kunskaper inom AI är stort, inte minst inom offentlig sektor som vård och skola. Lyckligtvis ligger Umeå universitet i internationell framkant vad gäller AI och erbjuder också olika utbildningar, bland annat genom nätverket AI Competence for Sweden. 

– Fokus brukar ofta hamna på ren teknik, men vi har haft intressanta diskussioner om integritet, juridik och etik. En spännande fråga är om och hur AI skulle kunna användas för att stärka välmående, interaktion och dialog i spåren av covid-19, berättade Michael Carlberg Lax, strategisk IT-chef i Skellefteå kommun.

Jobba för fler vägar in och färre vägar ut 

I takt med att rörligheten på arbetsmarknaden ökar ställs allt högre krav på möjlighet till omskolning och tillgång till högre utbildning. Några av de utmaningar som Skellefteå brottas med är att möta behovet av fler yrkeslärare och att inspirera obehöriga att utbilda sig.

– Om vi säger att vi har enorma behov, då tar vi inte i för lite. Vi behöver hitta sätt där vi snabbare kan bidra till kompetensförsörjningen, egentligen i hela norra Sverige, menade Jan Midlert, tillförordnad förvaltningschef för utbildning och arbetsmarknad i Skellefteå kommun.

Ett vältajmat initiativ är regionens första arbetsintegrerade lärarutbildning (AIL) som nyligen tillkommit på uppdrag av regeringen. Här samarbetar Lärarhögskolan vid Umeå universitet, Region Västerbotten och kommunerna Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Åsele och Örnsköldsvik. 

– Jag tror att hela Västerbotten gjorde ett glädjeskutt över satsningen på AIL som kommer att göra det möjligt att studera till lärare och arbeta samtidigt. Frågan nu är hur vi får till en samverkan kring skolhuvudmännens behov och antalet utbildningsplatser som universitetet kan erbjuda, sade Helena Åhman, utvecklingspedagog i Skellefteå kommun.  

Tror att hela Västerbotten gjorde ett glädjeskutt

Axel Bennhage vid Umeå universitet är nationell samordnare för ett annat regeringsuppdrag, Fler vägar in i läraryrket. Han påpekade att det finns många olika vägar till en lärarexamen och att det vore bra för såväl den enskilda individen som samhället att tydligare kommunicera dem.

– Vi skulle kunna vara lite mer proaktiva och tidigt erbjuda studievägledning kring den mest effektiva vägen till att bli lärare. Som exempel skulle flera av dem som har sökt AIL hösten 2021 kunna bli lärare på halva tiden om de läste VAL, vidareutbildning för lärare, istället, förklarade Axel Bennhage. 

– Många vägar in är bra för att kunna rekrytera fler till lärarutbildningen och möta de behov som vi har. Men kanske måste vi också jobba för färre vägar ut, så att fler fullföljer och blir kvar? Bland annat genom att se till att det finns bostäder och jobba mer med relationsskapande, menade Jan Midlert.  

För att underlätta samverkan mellan Skellefteå kommun och Umeå universitet föreslog grupperna som diskuterade kompetensförsörjning att skapa tydligare ingångar till respektive organisation, exempelvis genom att bilda särskilda råd för forskning och utbildning. Årshjul för att få bättre överblick över gemensamma aktiviteter och insatser för att kartlägga eventuella flaskhalsar var andra uppslag. 

Arbetar för framtidens hållbara energilandskap

Den svenska elproduktionen ska vara hundra procent förnybar senast 2040. Det innebär att vi står inför en genomgripande omvandling av energisystemets tekniker och processer, men av också vårt eget beteende. 

– Här behöver vi bli mycket bättre på att jobba tvärfunktionellt tillsammans för att snabbt och hållbart kunna ställa om, sade Ann-Christine Schmidt, ansvarig för forskning och utveckling på kommunalägda Skellefteå Kraft.

Hon berättade att man i gruppen bland annat pratat om en möjlig programsatsning kopplad till hållbar samhällsplanering. Nästa steg blir att sitta ner tillsammans, se vad som redan är på gång vad gäller aktuella ansökningar och definiera vilka som bör vara med på resan. Exempelvis skulle området kunna intressera medverkande i nätverket UTRI, Umeå Transformation Research Initiative, som stöttar tvärvetenskapliga forskningssamarbeten för hållbar utveckling.

Att både Umeå universitet och vi i Skellefteå är laddade känns jättebra inför framtiden

– Som vanligt är det en fråga om tid och resurser, men alla vill vi verkligen ta tillfället i akt att hitta former för samverkan som kan hjälpa oss att uppnå de ambitioner som finns på bordet just nu. Även om målet är en långsiktig satsning, så behöver den röra sig ganska fort. Att både Umeå universitet och vi i Skellefteå är laddade känns jättebra inför framtiden, fortsatte Ann-Christine Schmidt.

Samverkansprojekt erbjuds ekonomisk kickstart 

I samband med partnerskapsdagen utlystes också särskilda medel för att främja samverkan mellan Skellefteå kommun och forskare vid Umeå universitet. Upp till 85 000 kronor går att söka för att lägga grunden till ett större samarbetsprojekt inom ett år. 

– Samverkan handlar om att hitta gemensamma beröringspunkter och agera på dem, att gå från ord till handling inom områden där vi har gemensamma intressen. De här såddmedlen ger möjlighet att snabbt komma igång med exempelvis förstudier eller pilotprojekt, förklarade partnerskapets koordinatorer Ida Lundh och Johanna Gardeström.

Samverkan handlar om att gå från ord till handling inom områden där vi har gemensamma intressen

Några som nappade direkt var VFU-samordnaren Andreas Westerberg från Skellefteå kommun, Lärarhögskolans biträdande föreståndare Eva Lindgren och Karolina Broman från Umeå universitet. De började genast planera en inspirationsworkshop kring verksamhetsförlagd utbildning. 

– Vi skulle säkert kunna ta emot tre gånger så många ämneslärarstudenter på gymnasiet som vi gör idag. Så hur kan vi över tid öka antalet ämneslärarstudenter som gör VFU i Skellefteå? Det borde rimligen finnas forskare vid Umeå universitet som skulle vilja söka såddmedel för att utforska detta vidare, sade Andreas Westerberg.    

Nyckeln är att få samverkan att funka i vardagen

Efter att alla grupper summerat sina diskussioner kunde Umeå universitets vicerektor, Dieter Müller, och Skellefteås kommundirektör, Kristina Sundin Jonsson, glatt konstatera att dagen kändes som en nytändning med många öppningar till nya, givande samarbeten kring aktuella utmaningar. 

– En stor vinst med att samlas idag är bättre förståelse för varandras perspektiv, något som känns extra viktigt när vi jobbar i kristider, sade Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå kommun.

BildPatrick Degerman

– Att driva förändring kräver mycket av var och en av oss. Samverkan behöver vara pågående i vardagen och aktiviteterna måste sättas av dem som jobbar i våra verksamheter. Nu har vi fått en bra start och hittat nya ingångar hos varandra. Det gör att det är nära att lyfta luren om man kommer på något och att mer konkret gå från ord till handling. Att många redan nu har börjat boka in möten är helt underbart, avrundade Kristina Sundin Jonsson.