Kort men intensiv prostatastrålning kan korta köer

 

BildJan Johnson

– Kortare behandlingstid på sjukhus är en fördel för både patienten och sjukvården. Vi kan se att metoden med intensiv strålbehandling totalt sett inte ger fler sena biverkningar, samtidigt som effekten är lika bra som med traditionell strålbehandling, säger Anders Widmark, senior professor vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet och överläkare vid Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus.

Metoden som studerats kallas ultrahypofraktionerad strålbehandling och innebär att totalt sju strålbehandlingar ges under en dryg 2-veckorsperiod med en hög stråldos, 6,1 Gray, per behandlingstillfälle. Den jämfördes med den idag vanligaste strålbehandlingen med dagliga behandlingar om vardera dosen 2,0 Gray under åtta veckor, totalt 39 behandlingar.

Trots att den ultrahypofraktionerade behandlingen sammantaget innebär en lägre stråldos, var behandlingsresultaten i det närmaste identiska. Efter fem år visade PSA-prov att cirka 84 procent av männen inte hade några tecken på att cancern kommit tillbaka. Det gällde både i gruppen som genomgått ultrahypofraktionering och den som fått konventionell strålbehandling.

Direkt efter behandling var biverkningarna större för gruppen som fick ultrahypofraktionerad strålning, men redan ett halvår efter behandlingen hade skillnaden i biverkningar mellan grupperna försvunnit.

– Strålbehandlingstekniken har utvecklats så att vi kan rikta strålarna mer specifikt mot tumören och därmed minimera skadorna på närliggande organ så att man bättre kan ha kvar kontroll av urinering , tarmfunktion och  sexuell funktion. Det innebär också att det är möjligt med högre individuella stråldoser under kortare tid som i denna studie, säger Anders Widmark.

Studien har genomförts på 1 200 män vid tio sjukhus i Sverige och två i Danmark under perioden 2005-2015. Männen hade medel- eller högriskprostatacancer med risk för spridning om den inte behandlades. De sjukhus som har ingått är Umeå, Lund, Sundsvall, Kalmar, Göteborg, Karlstad, Örebro, Jönköping, Växjö, och Linköping samt Århus och Herlev i Danmark. Studien har letts av professor Anders Widmark vid Umeå universitet och docent Per Nilsson, fysiker på strålbehandlingsavdelningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Cancerforskningsfonden Norrland. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.