NYHET Personer som har skadat främre korsbandet vid idrott har fortfarande tiotals år efter skadan förändrat rörelsemönster för att minska belastningen på knät. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet där rörelsemönster utvärderas.
Bildmostphotos, Andrey Popov
– För att undvika framtida skador på grund av rörelsekompensation bör större fokus läggas på bål- och höftrörelser när man utvärderingar rörelsekvaliteten efter en främre korsbandsskada, säger Jonas Markström, doktorand vid Umeå universitet.
Främre korsbandsskada i knät är en vanlig idrottsskada som ofta uppstår i situationer utan kontakt med annan spelare och till följd av en tillfälligt dålig rörelsekontroll.
I sin avhandling har Jonas Markström studerat rörelsekvalitet under landningar vid tester med hopp på ett ben efter främre korsbandsskada. För detta ändamål har ett nytt standardiserat sidohopp som utförs på ett ben utvecklats och utvärderats, för tillförlitlighet av ledvinklar och moment. Dessa ledvinklar och moment jämförs dels mellan personer med och utan främre korsbandsskada, dels mellan personer med olika idrottsbakgrund. Slutligen har resultaten jämförts mellan olika hopptester. Även nya utfallsmått som utvärderar knäets robusthet under rörelse analyserades.
I genomsnitt 23 år efter främre korsbandsskada utförde personer ett enbenshopp på höjden med olika ledvinklar. Det jämfördes med en kontrollgrupp med oskadade.
Personer med främre korsbandsskada, oavsett om de behandlats med korsbandsoperation eller ej, visade sig tillämpa rörelsestrategier för att hantera landningar från enbenshopp genom att minska belastningen på knäleden. Det är troligen för att bevara knäets robusthet. I klinik bör därför större fokus läggas på bål- och höftrörelser vid utvärdering av rörelsekvaliteten efter främre korsbandsskada för att minska risken för framtida skador på grund av rörelsekompensation. Vidare förbättrar idrottsträning på hög nivå troligen förmågan att upprätthålla knäets robusthet samtidigt som utförandet av sidohoppstester blir effektivare genom ett ökat engagemang av höften.
– Elitidrottare bör också inrikta en del av sin träning åt att försöka öka knäets robusthet för att minska risken för främre korsbandsskada, säger Jonas Markström.
Avhandlingen omfattar fem studier utförda i ett rörelsesanalyslaboratorium. Studiedeltagare var dels personer med främre korsbandsskada från över 20 år sedan, behandlade både med och utan korsbandsoperation, dels yngre korsbandsskadade personer med korsbandsoperation, och dels slutligen oskadade kontroller samt elitatleter. Ett tredimensionellt rörelseanalyssystem synkroniserat med kraftplattor och elektromyografi registrerade ledvinklar och moment samt muskelaktivitet under olika enbenshopp.
Jonas Markström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, försvarar fredag 14 juni kl. 9.00 sin avhandling Rörelsestrategier och dynamisk knäkontroll efter främre korsbandsskada: en tredimensionell biomekanisk analys. Fakultetsopponent James Richards, University of Central Lancashire, Storbritannien. Huvudhandledare: Charlotte Häger. Plats: Aulan, Vårdvetarhuset.
