NYHET Ett nyligen avslutat forskningsprojekt från Umeå universitet listar åtgärder som syftar till att förbättra arbetsmiljön och minska stressrelaterad ohälsa hos skolledare.
Nyligen har det treåriga forskningsprojektet ”Skolledares arbetsmiljö: Ett projekt om organisatoriska förutsättningar, stressrelaterad psykisk ohälsa, personalrörlighet och förbättringspotential” avslutats. I en rapport har forskarna sammanfattat resultaten från projektet. Med hjälp av enkäter, intervjuer och workshoppar har man tagit fram konkreta förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra arbetsmiljön för skolledare och därmed bidra till en bättre förskola och skola. Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet och Lunds universitet. Ulf Leo, docent vid Centrum för skolledarutveckling, är en av forskarna som har arbetat i projektet
Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling.
BildMattias Pettersson– Många skolledare har idag en hög arbetsbelastning och de riskerar att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa. Resultaten från vårt projekt, där vi bland annat har skickat enkäter till 2000 skolledare vid två tillfällen, visar att skolledare har komplex arbetssituation som tycks vara otydlig och svår att överblicka. Detta är inte bara ett organisatoriskt problem utan även problematiskt ur ett hälsoperspektiv. Många skolledare verkar inte ha rutiner för återhämtning efter det dagliga arbetet och 20-30% av dem rapporterar att de upplever varaktiga utmattningstecken. Det är allvarliga signaler som bör uppmärksammas.
I rapporten listar forskarna 25 åtgärder som kan förbättra skolledares arbetssituation och ytterligare 19 åtgärder som skolledare själva kan vidta för att förändra sitt arbetssätt. Åtgärdslistan utgår från förslag som skolledarna själva har gett när de har beskrivit problem i sin arbetsmiljö.
– Samlat sett tycks skolledarnas förslag på åtgärder signalera en önskan om ökad tydlighet och långsiktighet i arbetsplaneringen, förenklade regler och principer för dokumentation samt förbättrade relationer till huvudmän och politiker. Man önskar också ett ökat stöd från huvudmän och rektorskollegor, och mer stöd för att hantera informationsflödet, IT-funktioner, ekonomi och handläggning av klagomålsärenden. Det är också tydligt att vissa förbättringsförslag berör den underliggande organiseringen av utbildningssystemet. Till exempel föreslås ett ökat inslag av statlig ekonomisk styrning, reformerade statsbidrag och ökad likvärdighet mellan förskolor/skolor. De åtgärder som rektorerna och de biträdande rektorerna föreslår att de själva kan göra är hälsofrämjande, men de syftar också till ökade möjligheter till ett mer proaktivt och hållbart pedagogiskt ledarskap. Till exempel finns råd som syftar till att rektorer inte bara ska leda andra, utan också sig själva och lära sig prioritera mellan en mängd uppgifter samt andras och egna behov, säger Ulf Leo.
Forskarna bakom projektet hoppas att åtgärdsförslagen kan tjäna som inspiration och ett diskussionsunderlag för arbetsgivare och rektorer, och därmed hjälpa dem att balansera sina olika intressen och gemensamt arbeta fram en god arbetsmiljöpraxis.
– En god praxis innebär att vara observant på arbetsbelastningar och förhållanden som kan orsaka stress och utmattning, identifiera riskgrupper, samt kontinuerligt värdera om det görs tillräckligt för att skapa en god arbetsmiljö och agera därefter. För att lyckas måste verksamheten planera och avsätta resurser till ett aktivt arbetsmiljöarbete, och involvera all personal i det här arbetet, säger Ulf Leo.
Forskningsprojektet har finansierats av AFA försäkring.
Ladda ned rapporten: Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön
