NYHET Utvecklingen av artificiell intelligens, AI, tar ständigt nya språng framåt på arbetsmarknaden. Stiftelsen för Strategisk forskning beräknar att hälften av alla jobb kan vara ersatta av digital teknik om 20 år. Det betyder att tomteyrket kan komma att genomgå en radikal förändring snabbare än vi tror.
Kommer robotar ta över tomtens jobb?
BildMikael HanssonVetenskapliga studier har visat att robotar är lika bra på att bedöma röntgenbilder och ställa diagnos som doktorer. Automatiserade, självkörande bilar finns redan och kommer att förändra transportbranschen. Robotars dikter är lika uppskattade som skaldens och maskinmänniskor kan framgångsrikt användas inom övervakning. Robotar skulle sålunda redan i dag kunna ta över delar av många kunskapskrävande yrken.
– Om vi jämför robotar och människor är vi människor ganska långsamma. Datorer är bättre än oss människor på att göra jättemycket beräkningar per sekund och de kan också göra mycket stora sökningar på gigantiska databaser, säger Thomas Hellström, professor i datavetenskap med inriktning mot robotik vid Umeå universitet.
Postnord räknar med att Tomten i år kommer få nästan 100 000 brev med önskelistor. Det betyder att en Tomte-robot skulle kunna skanna igenom alla brev med önskningar som barn årligen skickar till tomten på en grisblink. Fantastiskt! Men kommer tomte-robotar att kunna klara av mer komplexa arbetsuppgifter?
Skynda, skynda. Vad är klockan?
BildIngrid SöderberghTomtefars och tomtemors förehavanden kräver nämligen ett stort mått av intelligens då deras jobb innehåller många aspekter – logistik, företagsekonomi, produktion, djurhållning, personalansvar över alla nissar, distribution av klappar med mera. För att inte tala om tidseffektivitet – på 24 timmar ska alla jordens barn ha fått sina julklappar. Det är här intelligenta tomte-robotar kommer in i bilden.
– Det finns många olika sätt att definiera intelligens – från det som har att göra med logik och problemlösning, via självlärande, planerande och resonerande system, till förmåga och tillgång till emotionellt tänkande, kreativitet och kritiska förhållningssätt, säger Mikael Wiberg, professor i informatik vid Umeå universitet.
Autonomitet, alltså förmågan att bestämma själv, brukar ibland nämnas när man definierar intelligens.
– I fallet med tomte-robotar betyder det alltså att roboten ska kunna få en välfylld önskelista från ett barn, och sedan bestämma vilka julklappar barnet ska få. Givetvis beroende på hur snäll vederbörande varit, säger Thomas Hellström.
Även emotionell intelligens måste en tomte-robot ha för att kunna föra sig på ett bra sätt i barnens värld exempelvis med att prata med barn på julmarknader.
– Forskningsfronten ligger just nu strax över "Hoho hoho", skojar Suna Bensch och tillägger att en normal tomte väl egentligen inte behöver säga så mycket mer.
Suna Bensch arbetar som universitetslektor vid Umeå universitet och forskar om sociala robotar och språk.
En tomte med sådana ögon skulle inte skrämma barnen.
BildIngrid Söderbergh– Jag tror inte att barnen bryr sig speciellt mycket om det – så länge dom får julklappar, säger Suna Bensch.
I en vid mening kan man förstå en robot som något som vi eller någon annan (icke-gudomlig) varelse har tillverkat (på något annat sätt än genom diverse fortplantningsmetoder) för att utföra något specificerat eller ospecificerat (open-ended) beteende. Så förstått råder det rätt bred enighet om att en robot skulle kunna få medvetande och julstämningskänslor.
– Det är faktiskt något som både samtida dualister och mer reduktionistiskt orienterade forskare enas om. En del av dem skulle argumentera dock för att en sådan "robot" bara kan få medvetande och känslor om den är tillverkad av biologiskt material. Så om man förstår "robot" i en snävare mening enligt vilken varelser av biologiskt material inte är robotar, även om de är tillverkade på andra sätt än genom fortplantning, så blir det något mer kontroversiellt om en "robot" kan få känslor och medvetande, säger Pär Sundström, professor i filosofi vid Umeå universitet.
Thomas Hellström, som huvudsakligen forskar om samspelet mellan människa och robot, vill dock lämna en brasklapp och rekommenderar alla aspirerande tomte-robotar att ta några inledande kurser på universitetet.
– En kurs i mask-inlärning behövs för att roboten ska se ut som en riktig tomte, och "reninformance learning" kan användas för att lösa transportproblemet för julklapparna. Om roboten får problem med transportrenarna kan även vanliga får användas, om dom först tränas med så kallad sheep learning. Är det väldigt många paket så kan man givetvis använda en vanlig klappificeringsalgoritm, och paketen kan med fördel transporteras i en så kallad bag-of-words, säger han.
Robotarna på Institutionen för datavetenskap är just nu inte några stjärnor på tomtejobbet eftersom de är fumliga med paketen och behöver hjälp.
BildIngrid SöderberghKanske finns inga gränser för utvecklingen, när tomte-robotarna blivit så avancerat programmerade att de kan börja lära av sina tidigare kunskaper och erfarenheter, och till sist även av varandra? Då har de också större kapacitet än de flesta mänskliga jultomtar.
Men det gäller att skaffa sig erfarenheter av rätt slag. Visst kan vi alla ta fel beslut och lära oss av det. Men när en robot gör fel känns det inte alls lika intuitivt okej att ha en förlåtande inställning.
En elak, raglande, salongsberusad robot-tomte skulle aldrig förlåtas.
Till er alla från oss alla en riktigt god AI-jul!
Bildingrid SöderberghText: Ingrid Söderbergh
Källor: svt, Postnord