NYHET Kliniska forskare, verksamhetschefer, jurister och regionpolitiker träffades och behandlade frågeställningar om etik och juridik, och om de byråkratiska utmaningar som finns inom den kliniska forskningen.
Organisationskommittén fr vä: Anders Blomberg, Anne-Marie Fors Connolly, Senada Hajdarevic, Tufve Nyholm, Mikael Johansson, Göran Larsson, Birgitta Olofsson, Karin Hellström Ängerud och Ulrika Bergström. Saknas på bilden: Lena Jutterström, Per Fransson, Sead Crnalic, Patrik Wennberg.
BildSussi MikaelssonÅr 1964 antogs Helsingforsdeklarationen, en deklaration som är grunden för medicinsk forskning och som innehåller etiska principer för hur medicinsk och klinisk forskning ska bedrivas. Idag finns det, förutom Helsingforsdeklarationen, andra lagar att förhålla sig till för att forskningen ska vara etisk och i följa den rådande lagstiftningen. GDPR, etiprövningslagen, offentlighetsprincipen , kommunallagen och legalitetsprincipen är några av de lagar och principer som forskare måste förhålla sig till för att forskningen ska vara laglig och etiskt korrekt.
Under konferensen belystes svårigheter och utmaningar som kliniska forskare idag står inför, men visade också på goda exempel och förslag på hur man ska navigera sig framåt för att enklare få tillgång till patientnära forskningsdata.
- Vi vill uppmärksamma de här frågorna. Forskning är viktigt och forskning är svårt om vi ska följa regelverket, för det är så oerhört komplicerat menar Anders Blomberg, prefekt vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och en av de som planerat konferensen.
Tillgången till biobanken, som är en viktig infrastruktur inom forskningen, är en fantastisk resurs vi har i Umeå. Men det måste också bli enklare att få ta del av den data som finns där. En möjlig väg framåt är gemensamma rutiner, en gemensam nod att vända sig till, både inom den norra regionen, men även nationellt, som förenklar processen.
– När det finns två huvudmän (regionen och universitetet red.anm) så skapar det också en stor problematik. När du bedriver sjukvård gör du det inom ramen för regionen, och forskningen görs framförallt under universitetets flagg. Då skapas den här problematiken, menar Anders Blomberg.
Att bygga upp en forskningskultur och en forskningsstruktur är något som tar tid. Primärvården i regionen ska akademiseras, något Göran Larsson, FoU direktör på Region Västerbotten menar kommer skapa bättre förutsättningar för primärvården att bedriva och delta i projekt. Även han är inne på att man ska skapa "en väg in", kunna ställa en förfrågan till ett ställe för att kunna påbörja projektet. Detta har man under en tid provat inom primärvården genom Rådet för primärvårdsforskning, där forskningsidéer skickas in som då kollas upp om det är möjligt att genomföra projektet.
Trots de svårigheter som många av de kliniska forskarna ser, så är alla överens om att forskning är viktigt. Men det är också viktigt att sedan implementera det som forskningen tar fram i verksamheten.
Klinisk data är en förutsättning för forskning och att sjukvården ska utvecklas. Forskningen idag kommer att gynna morgondagens patienter. Men när forskningsdatan är svår att komma åt, blir både forskningen och utvecklingen påverkade. Ändå måste man förhålla sig till de lagar och regelverk som finns, något som juristerna på plats menar är till både för att skydda den enskilde individen (patienten), men även forskaren. Forskaren blir nämligen personligt ansvarig om man inte följer den rådande lagstiftningen.
– Det jag upplever som jätteviktigt är att Sverige och våra patienter behöver forskning för att utveckla vården och göra den ännu bättre. Om då vårt regelverk förhindrar oss från att bedriva klinisk forskning så gör vi ju våra patienter en björntjänst. Etiken säger att vi inte ska skada personer när vi bedriver forskning. Men man kan också fundera, är det etiskt att inte bedriva forskning för att förbättra sjukvården? På grund av allt för många byråkratiska rutiner förhindras patienter att vara med, och det tar längre tid för oss att lära oss om nya läkemedel, och folk kanske far illa för att vi inte har den här möjligheten, menar Anders Blomberg.
Genom konferensen hoppas de kunna lyfta och belysa de här utmaningarna till beslutsfattarna. Genom att exemplifiera den problematik som uppstår när du bedriver klinisk forskning utifrån den rådande lagstiftningen. Det finns ett stort engagemang, och vilja att samverka än mer mellan universitetet och regionen, och hitta hållbara och lagliga sätt att bedriva forskningen framåt. Många vittnar om att det är lärorikt att samlas på det här sättet.
– Dels hoppas vi att de som jobbar med de här frågorna inom juridik och inom landstingsledning och universitetsledning ser den här problematiken konkret, och tar den vidare. Både inom organisatiorna här, men också i de nationella närverken de har. Där vet vi att det finns arbeten nationellt, men det behöver också påtalas från verksamheten att vi har ett stort dilemma och en utmaning. Vi vill ju göra rätt, förklarar Anders Blomberg.