Om artikelserien
Den 11 september i år är det val. I en artikelserie ger forskare vid Umeå universitet sina perspektiv på några av svenska folkets viktigaste valfrågor.
NYHET Klimatomställningen hamnar ofta högt när svenska folket får lista sina viktigaste valfrågor och många pratar om omställningen som måste genomföras för att hantera och bromsa klimatförändringarna. Men vad krävs egentligen av politikerna för att lyckas och hur startar en sådan här omställning?
Den 11 september i år är det val. I en artikelserie ger forskare vid Umeå universitet sina perspektiv på några av svenska folkets viktigaste valfrågor.
BildAnja SundbergJoakim Kulin är forskare på Sociologiska institutionen och fokuserar på människors föreställningar, åsikter, och beteenden kopplat till miljön och klimatförändringarna, och han svarar så här:
- Baserat på den sociologiska litteraturen finns det två processer som verkar leda till storskalig förändring. Den första kallar vi för en top/down-process. Vi behöver någon eller några karismatiska ledare som övertygar oss om att vi måste acceptera en förändring. Att förändringen kommer att leda till något bättre senare även om den kanske är smärtsam i starten. Den andra är bottom/up, alltså en form av gräsrotsrörelse. Vi har sett det vid stora samhällsomvandlingar som arbetarrörelsen och kvinnorörelsen som strävade efter fackliga rättigheter respektive jämställdhet mellan könen. Här kan Greta och ungdomsrörelsen utgöra ett exempel på hur dessa två processer samverka, även om pandemin sedan kom in och bromsade upp.
Joakim Kulin
BildSamtidigt visar annan forskning, som Joakim Kulin bland annat genomförde 2019 tillsammans med andra forskare i Europa (i länklista nedan), att bristen på politisk tillit är ett allvarligt hot mot klimatarbetet och omställningen till ett fossilfritt samhälle. En annan del av utmaningen är att många är väldigt medvetna om människans roll i utvecklingen, kanske fler än vi tror, men samtidigt skeptiska till potentiella lösningarna.
- Här ser vi sociologer ett glapp. Det här glappet, att vi är medvetna men ändå inte vill ha åtgärder, beror på saker som bristande kvalitet på policys, misstro mot politiker samt upplevd orättvisa i klimatpolitiken.
- Men vi ser även i vår och andras forskning ett förhållandevis stort motstånd mot klimatpolitiken kopplat till högerpolitik. I Sveriges ser vi till exempel att hos de som röstar på Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna är det fler som är skeptiska till exempelvis koldioxidskatter än i andra partier.
- Politisk polarisering bromsar inte bara omställningen på politisk nivå genom otillräckliga politiska åtgärder – polariseringen utgör även en viktig förklaring till att allmänheten ofta är negativt inställda till den klimatpolitik som förs eller föreslås. Och dessa är såklart sammankopplade.
Joakim Kulin vill inte bli en domedagsprofet utan poängterar att vi måste lita och samtidigt ställa krav på att de politiker vi röstar fram tar klimatomställningen på allvar och ser till att genomföra åtgärder.
- Vi ser som sagt i vår data från hela Europa att medvetenhet och oron kring miljöproblem, och framförallt klimatförändringarna, är utbredd, så det finns ju en potential att mobilisera runt de här frågorna. Det har bara inte riktigt skett ännu.
Som forskare pendlar Joakim Kulin mellan hoppfullhet och att vara pessimistisk.
- Klimathotet är ett otroligt komplext problem, eller så kan man vända på det och konstatera att lösningen är superenkel; det är bara att sluta släppa ut växthusgaser. Däremot är samhället som släpper ut växthusgaser väldigt komplext och ofta svårt att förändra.
Joakim Kulin avslutar med att han tror att många väljare intuitivt förstår det han och andra ser i forskningen - om vi inte litar på politikerna blir det svårt för dem att föreslå och genomföra de förändringar som krävs. Även att göra klimatet till en politisk fråga starkt kopplad till politiska skiljelinjer är olyckligt. Tilliten till våra politiker och att minimera den politiska polariseringen verkar helt enkelt väldigt viktiga för klimatomställningen. Det återstår att se om, och i så fall hur, detta kommer prägla debatterna under valrörelsen 2022.
Den 11 september i år är det val. I en artikelserie ger forskare vid Umeå universitet sina perspektiv på några av svenska folkets viktigaste valfrågor.