NYHET Det behövs mer kunskap om hur klimatförändringar påverkar hälsan. I ett unikt biståndsprojekt har därför forskargrupper i Umeå och Yogyakarta, Indonesien, skapat en bred tvärvetenskaplig forskningsplattform. Projektet avslutades nyligen med en stor katastrofsimulering.
Indonesien med cirka 18 000 öar är hårt prövat av naturkatastrofer som jordbävningar, tsunamis och vulkanutbrott. Men också av klimatrelaterade problem med hårda skyfall, stora översvämningar och plötslig torka. I takt med att klimatförändringarna förutsägs skapa ett allt mer extremt väder väntas situationen bli värre. Även i Sverige kan vi komma att påverkas av förändringarna om till exempel häftiga skyfall blir vanligare, vilket ökar riskerna för jordskred och översvämningar.
I september 2012 inledde därför en grupp med forskare från Epidemiologi och global hälsa vid Umeå Universitet, Västerbottens läns landsting och Medicinska fakulteten vid universitetet Gadjah Mada i Yogyakarta, Indonesien, ett projekt med långsiktigt fokus att minska effekterna av förändringarna på hälsa.
– Klimatförändringarna påverkar och kommer att påverka människors hälsa på olika sätt, men det är ett ungt forskningsområde och mycket kunskap saknas fortfarande. Vi vill i projektet sprida kunskap om vad vi hittills vet om hur förändringarna kan påverka oss och ta fram strategier för att hantera dem, säger Maria Nilsson, projektledare och forskare vid Epidemiologi och global hälsa.
Projektet, som varit Sida-finansierat, har kartlagt hur situationen ser ut i de båda länderna och vilken beredskap som finns inom hälso- och sjukvårdssektorn inför förändringarna. Men också studerat telemedicin och eHälsa som ett arbetssätt för att minska de negativa effekterna. Dels för en minskad klimatpåverkan genom till exempel färre bilresor, dels för att kunna nå patienter som befinner sig i otillgängliga eller katastrofdrabbade områden, med specialistvård och rehabilitering.
– Hos oss i Västerbotten har vi visat på stora positiva miljöeffekter vid användningen av telemedicin och med bibehållet behandlingsresultat. Vi tror att det i Indonesien finns en väldigt stor potential för telemedicin med tanke på landets geografiska förutsättningar, säger Åsa Holmner-Rocklöv, forskare inom telemedicin och eHälsa vid Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik vid Norrlands Universitetssjukhus.
För att nå konkreta resultat har projektet fokuserat på Gunung Kidul, ett distrikt med 700 000 invånare sydost om Yogyakarta. Området är hårt prövat av naturkatastrofer, men också av till exempel dengue, en klimatkänslig sjukdom.
Projektet avslutades i december 2013 med ett internationellt symposium där forskargruppen presenterade sina resultat. Bland föredragshållarna fanns även representanter från bland annat World Health Organization i Indonesien, hälsoministeriet i Indonesien, telekommunikationskoncernen Ericsson och svensk expertis på eHälsa.
Också Gadjah Madas och Yogyakartas regionsjukhus Sardjitos enhet för krisledning och beredskap har funnits med i projektet. Enheten startades efter tsunamin i Banda Aceh 2004 och den stora jordbävningen i Yogyakarta 2006. Bland annat jobbar man med planer för krisberedskap lokalt och centralt och arrangerar återkommande stora katastrofövningar. Dagen efter symposiet hölls en sådan simulering av ett jordskred i en liten by i Gunung Kidul där såväl bybor, den lokala katastrofenheten, primärvården och distriktssjukhuset ingick.
– Genom övningen kommer distriktets beredskapsplaner att förbättras konkret, säger Maria Nilsson.
Även om projektet nu är slut så fortsätter samarbetet. Två doktorander från Gadjah Mada har rekryterats för att starta Asiens första forskargrupp med fokus på klimatförändringar och hälsa. Ett samarbetsavtal har slutits med Ericsson kring teknikutveckling för eHälsa i Yogyakarta. Och den svenskindonesiska forskargruppen har fått medel från Vetenskapsrådets Research Links för att tillsammans med Hanoi Medical University bygga förutsättningar för fortsatt forskningssamarbete.
Ett viktigt resultat från projektet är också den breda svenskindonesiska plattform av tvärvetenskaplig kompetens som skapats. I samarbetet ingår bland annat medicintekniska ingenjörer, statistiker, omvårdnadsforskare, policyforskare, miljömedicinare, epidemiologer och folkhälsoforskare.
– Klimatförändringar och hälsa är ett komplext område och det är nödvändigt att jobba tvärsektoriellt. Det behövs också många unga forskare som kan tänka sig en karriär på området, säger Maria Nilsson.
Foto: Boy T Harjanto
Bildtext: Sminkning av bybor i byn Hargomulyo i Gunung Kidul, sydost om Yogyakarta, inför katastrofsimulering.
Redaktör: Camilla Andersson