NYHET En av de viktigaste frågorna i EU-valet enligt opinionsundersökningarna är energipolitiken. Mattias Vesterberg är universitetslektor vid Handelshögskolan Umeå universitet, och forskar om elmarknaden och hushållens och företagens elkonsumtion, och han får börja med att kort reda ut hur Sverige egentligen påverkas av EU:s energipolitik?
– Reformen av elmarknaden som EU-parlamentet nyligen godkände syftar till att skydda konsumenter mot höga elpriser i framtiden, förklarar Mattias Vesterberg och reder ut vilka energi och klimat frågor vi kan förvänta oss i EU-valet 2024. Foto: Mattias Pettersson.
– Sveriges elnät är sammankopplat med Norden och norra Europa, så det som händer på deras elmarknader påverkar vår elmarknad. Till exempel använder Sverige inte så mycket gas, men trots detta har Sverige rimligen påverkats av den minskade tillgången på gas från Ryssland i och med kriget i Ukraina. Detta kan förklaras av att många europeiska länder, som tidigare använde gas, nu importerar el från Sverige.
– Allt detta sammantaget gör att efterfrågan på svensk el ökar, vilket driver upp priset på el i Sverige. En annan förklaring till de höga elpriserna de senaste åren, som jag har sett lyftas fram, var att vattenkraften kunde leverera mindre el än vanligt.
– Både klimatet och energipolitiken är aktuella politiska frågor, och de hänger ihop. Att vi vill bygga ut förnybar elproduktion och öka elektrifieringen, och därmed efterfrågan på el, drivs av klimatpolitiken. En majoritet av partierna i Sverige vill prioritera klimatfrågan på EU-nivå. Trots denna principiella enighet tror jag att just klimatfrågan i stort blir en stor skiljefråga, där vissa partier vill gå längre än andra, både i det nationella klimatarbetet och i vilken roll EU ska spela i klimatomställningen. Detta kommer att påverka synen på energi- och elmarknaden.
– Varje medlemsland bestämmer i stort över sin elproduktion, men beslut inom EU påverkar. Ett exempel på detta är EU:s gröna giv, ofta kallad green deal, där en viktig fråga var, och kanske fortfarande är, om kärnkraften ska definieras som ”hållbar investering”. Här verkar det senaste budet inom EU vara att ”kärnkraften kan spela en roll i att möta de uppsatta klimatmålen”, men jag kan tänka mig att denna diskussion kommer att fortsätta och att EU:s syn på kärnkraft kan bli en viktig valfråga.
– Ett annat exempel på hur beslut på EU-nivå påverkar Sverige är överenskommelsen mellan medlemsländerna och Europaparlamentet om att till 2030 minska den samlade energianvändningen. Detta kommer att sätta krav på till exempel energieffektivisering, och kan också påverka elektrifieringen av transporter och industri i Sverige. Jag har dock inte sett särskilt många diskussioner kring denna punkt i media inför valet.
– Reformen av elmarknaden som EU-parlamentet nyligen godkände syftar till att skydda konsumenter mot höga elpriser i framtiden. Den diskuteras och beskrivs av Europeiska rådet som en reform för att ”göra elpriserna mindre beroende av instabila priser på fossila bränslen, skydda konsumenterna från pristoppar, påskynda utbyggnaden av förnybar energi och förbättra konsumentskyddet”. Exakt vilka konsekvenser det blir för den svenska elmarknaden vågar jag dock inte uttala mig om.