NYHET Pehr Stenberg var verksam som präst i Umeå på 1700 och 1800-talen och efterlämnade 5000 handskrivna sidor med det han kallade sin ”Levernes beskrivning”. I en ny antologi presenterar tre forskare vid Umeå universitet olika infallsvinklar och tolkningar av Stenbergs texter.
BildPer Melander
Att läsa Pehr Stenbergs levernesbeskrivning är som att sitta i sin läsfåtölj; öppna verandadörren och kliva rakt in i 1700-talet
Pehr Stenberg kom från ett bondehem i Stöcke utanför Umeå. Hela livet skrev han dagbok och sammanfattade den i en fantastisk och helt unik självbiografi: Pehr Stenbergs levernesbeskrivning 1758 till 1807.
På 1970-talet intresserade sig Magnus von Platen, professor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet, för en renskrift och möjlig utgivning. Annat kom dock emellan och det endast delvis renskrivna materialet föll i glömska.
Hösten 2009 letade Fredrik Elgh, då professor i virologi vid Umeå universitet, tillsammans med Ola Wennstedt, då arkivchef vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM), efter några av de försvunna kartorna till Pehr Stenbergs Umebeskrivning på Forskningsarkivet vid Umeå universitetsbibliotek.
Några kartor hittade de inte men väl en halvmeter inbundna maskinskrivna ark som utgjorde den renskrivna del av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning som Magnus von Platen gjort.
Fredrik Elgh och Ola Wennstedt insåg att man var något stort på spåren och kontaktade därför FD Göran Stenberg, nordist och litteraturvetare vid Stockholms universitet och tillika släkting till Pehr Stenberg. Tillsammans samlade de ett antal kompetenta och kreativa krafter till projektet Pehr Stenbergs levernesbeskrivning.
Vid ett evenemang i Umeå folkets hus 2016 släpptes den fjärde och sista delen i ett bokprojekt som omfattar de 5000 handskrivna sidorna av levernesbeskrivningen.
Nu har tre forskare vid den Humanistiska fakulteten, med anslag från Riksbankens Jubileumsfond, publicerat antologin Från Pehr Stenbergs värld. Där de utifrån sina forskningsämnen och med olika infallsvinklar och tolkningar sökt att fördjupa bilden av Stenbergs liv och den tid han levde i.
Nedan följer korta beskrivningar av anförandena som hölls i samband med en presentation av boken vid forskningsarkivet på Universitetsbiblioteket.
Vid en presentation av antologin inledde etnologen Alf Arvidsson med att skildra Stenberg som ”klassresenär”. ”Klass” är dock ingen term Stenberg använder, utan Arvidsson menar att det är mer relevant att tala om hur han byter stånd. Och hur han även som etablerad präst blir påmind om och måste hantera sitt sociala ursprung.
Alf Arvidsson
BildPer MelanderArvidsson skriver vidare hur Stenberg har en grundläggande uppfattning om allmogen som naiv, enkel, obildad, i kontrast till den bildning och de herrskapsbeteenden som han tagit till sig.
Samtidigt som han har en stor medvetenhet om variationer på individnivå. Inte minst förmågan att leva efter kristendomens dygdemönster. Något som väcker hans högaktning hos vem det än må vara, och motsatsen när det brister bland prästkollegor, borgare och herrskap.
Ina Lindblom skriver i sitt kapitel om hur Stenberg bland annat brottas med en återkommande svartsjuka. En känsla som under tidigmodern tid associerades till galenskap, gift och skilt från förnuftet. Lindblom skriver hur det i Stenbergs texter blir tydligt hur känslor är sammanflätade med trosuppfattningar, föreställningar och ideal.
Ina Lindblom
BildPer MelanderHon skriver vidare hur svartsjukan är länkad till makt och kön, hur det är uppenbart att negativa stereotyper av kvinnor ger bränsle åt Stenbergs svartsjuka. Lindblom påpekar hur trots att det bara utgör en enskild framställning av svartsjuka, visar Pehr Stenberg levernesbeskrivning på svartsjukans flerdimensionella karaktär och de historiskt specifika sätt varpå vi förklarar och processar våra känslor.
Under rubriken Pehr Stenberg och subjektet som livsprojekt ställer Richard Pettersson, idéhistoriker och museolog, bland annat frågan ”varför denna person alls förtjänar att belysas?”
Richard Pettersson
BildPer MelanderHan delar in sin tematiska analys i tre frågor som rubricerar hans kapitel:
Pettersson sammanfattar på sätt oss vis sedan de tre författarnas ansatser i bokens texter:
”Att analysera vad som rör sig i folks huvuden är oavsett ansatts svårt; inte minst i historiskt ljus. Och än svårare är det att meningsfullt placera sådana tolkningar i tillskrivna sociokulturella sammanhang. Men, därmed inte sagt att sådana ambitioner alltid är, eller måste vara, fåfängt omöjliga – utläggningarna i denna antologi bör visa på motsatsen”.
