NYHET För att förebygga äggstockscancer tas äggledarna ofta bort i samband med operation av livmodern. Nu visar en avhandling vid Umeå universitet att åtgärden samtidigt kan leda till ökad risk för klimakteriebesvär. Informationen behöver utvecklas för de kvinnor som ska genomgå operationen, visar avhandlingen.
Varje år genomförs i Sverige cirka 4000 hysterektomier, det vill säga avlägsnanden av livmodern, av godartade orsaker. Det har blivit vanligt att även operera bort äggledarna vid hysterektomi, för att möjligen förebygga äggstockscancer. Detta eftersom äggstockscancer i många fall startar i äggledarna, och sjukdomen kan kanske förebyggas genom att ta bort äggledarna vid operation av livmodern
Elin Collins avhandling visar att äggledarna avlägsnas vid hysterektomi i drygt en tredjedel av fallen. Vid uppföljning av tidigare genomförda operationer sågs en 35 procents ökad risk för klimakteriebesvär om äggledarna avlägsnats vid operationen jämfört med om bara livmodern avlägsnats.
I avhandlingen har även åsikter och upplevelser hos kvinnor som väntar på operation undersökts. Kvinnorna beskrev en upplevelse att vården och kvinnorna såg olika på både deras besvär och kommande operation. Det var svårt att fatta beslut om vad som skulle tas bort vid operationen på grund av för lite kunskap hos kvinnorna och för lite information från vården. Önskemålen inför operation varierade, där vissa uttryckte att så lite som möjligt skulle opereras bort för att hålla sig hel, medan andra ville ta bort så mycket som möjligt för att förebygga framtida sjukdomar.
Avhandlingen visar att effekterna av att ta bort äggledarna vid hysterektomi behöver undersökas vidare och att informationen till kvinnor inför operation behöver utvecklas.
Vidare har avhandlingen undersökt hur komplikationer efter gynekologisk kirurgi i Sverige fångas upp. Uppföljning efter gynekologiska operationer i Sverige sker via det nationella kvalitetsregistret för gynekologisk kirurgi, GynOp. Svenska gynekologer har en hög samstämmighet i hur de bedömer möjliga komplikationer efter operationer och GynOp fångar fler komplikationer än om siffror tas från Patientregistret, där uppgifterna baseras på kontakter med vården.
Avhandlingen visar även att uppföljningen efter gynekologisk kirurgi i Sverige är av god kvalitet och fungerar därmed som grund för forskning och uppföljning av vården.
Elin Collins arbetar som gynekolog på Centrum för Obstetrik och Gynekologi vid Norrlands Universitetssjukhus, med inriktning mot gynekologiska tumörsjukdomar.
Fredag 4 oktober försvarar Elin Collins, Institutionen för Klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi, vid Umeå universitet, sin avhandling Benign hysterektomi och salpingektomi - utfall och komplikationer enligt svenska hälsodata- och kvalitetsregister och ur kvinnors perspektiv. Disputationen äger rum klockan 09.00 i hörsal Bergasalen, målpunkt Q0, by 27, plan 0, NUS. Opponent är professor Christer Borgfeldt, Linköpings Universitet. Huvudhandledare Annika Idahl.
