NYHET Har Ernst Kirchsteiger rätt? Kan en doft av kanel, nejlika och granbarr på ett ögonblick väcka gamla minnen och skapa den där speciella julstämningen? Hur fungerar det egentligen? För att reda ut saken har vi talat med luktforskaren Linus Andersson vid Umeå universitet.
Linus Andersson, docent och luktforskare vid Institutionen för psykologi, delar med sig av sina kunskaper om hur julens lukter kan väcka minnen och nostalgi.
Bild Mats Reinhold.Linus Andersson, docent och luktforskare vid Institutionen för psykologi, har tillsammans med sina två döttrar under två års tid skapat luktutställningar på Umeås science center Curiosum. Där har besökare fått sniffa och bedöma olika lukter förknippade med julen.
– Resultaten är tydliga, nejlika är den lukt som återkommande bedöms som mest julig! En ytterligare sak bör däremot sägas. Barn upplevde snarare att pepparkaka och skumtomte var de juligaste lukterna, säger Linus Andersson.
Grafik: Linus Andersson.
Luktsinnet har en unik koppling till våra minnen och känslor. Detta fenomen, i bland kallat Proust-effekten, är döpt efter författaren Marcel Proust, som beskrev hur en madeleinekaka doppad i lindblomste kunde väcka barndomsminnen med en överväldigande kraft.
– Lukter tar oss tillbaka längre i tiden än andra intryck, som det vi ser eller hör. Lukterna är också svårare att namnge och kopplas ofta till specifika situationer och känslor. Så är det förstås också med julens lukter, säger Linus Andersson.
Det kan också förklara varför luktminnen från barndomen spelar en så viktig roll i hur vi upplever julen som vuxna.
– Luktminnen från barndomen tenderar att dröja kvar, i bemärkelsen att vi ofta transporteras långt tillbaka i tiden när vi luktar och minns. Man kan förstås säga att väldigt många viktiga minnen bildas i ung ålder, men det verkar särskilt gälla luktminnen, säger Linus Andersson.
Vad händer då egentligen i kroppen när vi känner en lukt? Linus Andersson förklarar:
– Luftburna kemiska ämnen, till exempel små kanelpartiklar, fastnar i nässlemhinnan och retar receptorer som sitter på våra luktnerver. Dessa nerver löper upp genom håligheter i kraniet och för signalen till den så kallade luktbulben. Från luktbulben transporteras signalen in i hjärnan genom nerver i den så kallade luktbanan och når områden i hjärnan som tolkar och integrerar luktinformationen, säger han.
Men vi har faktiskt ett till sinne i näsan och munhålan som få känner till. Det kallas för det trigeminala sinnet och förmedlar stickande, brännande och kylande förnimmelser. Som när man luktar på ättika, äter chili eller tuggar mentoltuggummi. Många tar för givet att dessa förnimmelser är lukter och smaker, men det är alltså ett helt annat sinnessystem förklarar Linus Andersson.
– Nejlika visade sig ju vara den juligaste lukten, men om man ska vara petnoga är det inte bara en lukt. Pepprigheten hos nejlikan beror på det trigeminala sinnet, vilket gör det viktigt när man pratar om lukter generellt, och julens lukter specifikt, säger han.
Foto: Linus Andersson.
Luktsinnets nerver kopplas till områden som är viktiga för just känslor och minnen. Varför vissa dofter triggar starkare nostalgiska reaktioner än andra beror på tidigare erfarenheter och associationer. Har du tidigare kopplat samman en lukt med en viss händelse eller ett sinnestillstånd, kommer denna koppling att finnas kvar. En lukt har dock inte i sig själv förmågan att frammana vissa minnen eller komplexa tankar utan beror på det vi omedvetet förknippar med lukten.
– Får du en stark nostalgisk julkänsla efter att ha luktat på röken från ett utblåst stearinljus beror det förmodligen på att du har förknippat det med julighet tidigare i ditt liv, säger Linus Andersson.
Vi luras ibland av vår kulturella kontext, i bemärkelsen att vi felaktigt tror att en viss lukt, exempelvis kanel, är julig eller mysig för alla. Så är det inte, förklarar Linus Andersson.
– Frågar du någon från Filippinerna om vad som är juliga lukter får du förmodligen andra svar än om du frågar en som är från Sverige. Där kanske kokosdoften från en Bibingka-riskaka är mer julig än granbarr. Ställer du samma fråga till en kuban kanske aromen från en turrón-nougat bedöms som juligare än kryddpeppar, säger han.
Linus Andersson tror att vi generellt underskattar betydelsen av luktsinnet och menar att det finns en idé i vår kulturella kontext att människans luktsinne är tillbakabildat och inte har så stor betydelse i vårt moderna samhälle.
I vissa avseenden har vi bättre luktsinne än hunden
Luktsinnet kopplas ofta till djurens värld, och folk blir förvånade när de får veta att människan även i jämförelse med andra djur har ett utmärkt luktsinne.
– I vissa avseenden har vi bättre luktsinne än hunden!, säger han.
Vidare berättar Linus Andersson att synen på luktsinnets betydelse ändrades efter covid-pandemin. Då fick vi höra många berättelser om att människor som förlorat luktsinnet upplevde att de hade gått miste om något essentiellt. Att de inte kunde njuta av mat och dryck, att de oroade sig för att lukta illa och att de inte längre kunde känna doften av en älskad.
– Så människan har en utmärkt luktförmåga, och utan att vi kanske tänker på det knyter vi många upplevelser och situationer till just lukter. Det gäller förstås även julens lukter, avslutar han.
Så kanske har Ernst Kirchsteiger rätt ändå? Vi kan faktiskt dofta oss till julstämning. God Jul!