NYHET Medicinska Fakulteten på Umeå universitet anordnade en AI-dag för att öppna upp för samverkan mellan olika discipliner, och den stora frågan diskuterades: kan AI hjälpa oss att bekämpa cancer och andra sjukdomar?
Var tredje person i Sverige kommer under sin livstid att få ett cancerbesked. Forskare vet att ökningen av cancer dessutom kommer att öka markant, där den största ökningen beräknas ske i länder som inte har samma tillgångar och resurser som västvärlden när det gäller sjukvård. I allt större utsträckning används AI inom medicinsk forskning för att på ett mer effektivt sätt upptäcka och identifiera cancer.
Stort intresse
Över hundra deltagare lockades till Medicinska Fakultetens inbjudan till att diskutera möjligheterna för användningen Artificiell Intelligens inom sjukvården. Framstående forskare föreläste och hade paneldiskussioner för att främja möjligheten att samverka mellan olika discipliner. En av dagens Key-note speaker; Nigel Mongan, University of Nottingham, belyste den kraftiga ökningen av cancer som världen står inför, framförallt i Asien och Afrika, och problematiken med att hjälpa patienter i länder med mindre resurser samt den brist av patologer som finns i dessa områden. Nigel Mongan lyfte därför AI som en möjlighet att kunna diagnostisera och behandla cancer på ett kostnadseffektivt sätt, med fördelar som sträcker sig globalt.
Med hjälp av stora databaser av bilder på cancer så kan ett AI med hjälp av maskininlärning och djupa neurala nätverk läsa av och identifiera cancer, samt underlätta patologers arbete med att sortera, skala och gradera cancern. Utöver att upptäcka cancer så kan AI även medföra att behandlingen blir mer korrekt och till fördel för patienten. Cytostatika, som behandling, används oftast i högre utsträckning än vad som är nödvändigt – något som kan ge patienten negativa följder. Med hjälp av AI tror forskarna att att en mer skräddarsydd och effektiv behandling kan erbjudas till patienten.
Svårigheter med AI
Även svårigheter som följer med AI belystes. För att skapa givande algoritmer med bra resultat är det många parametrar som måste tas med i beräkningarna. Panelen diskuterade därför tillgången eller rättare sagt bristen av data – för att fortsätta utvecklingen så behövs större datamängder än vad vi har idag. Lars Lindsköld, samordnare för AI-rådet inom hälso- och sjukvård, belyste problemet med AI och sekretess, om vi lär en maskin att hålla hemligheter, hur vet vi att svaret vi får är korrekt? Utöver det så diskuterade han även om Europas och de nordiska ländernas plats inom den digitala framtiden och AI, där han menade att framgång kräver hög transparens samt vikten av säkerhet och förtroende inom AI.
Samverkan mellan disciplinerna
Erik Elmroth, professor inom datavetenskap och prefekt, satt med i ena paneldiskussionen. Han är övertygad om att bästa möjliga resultat uppnås genom att samverka mer över de olika disciplinerna. Ett av huvudproblemen är dock att det inte finns förutsättningar för att strukturera och hantera arbetet inom organisationen. Genom att skapa överskridande projekt där datavetare samarbetar med sociologer och medicinvetare så kan vi uppnå bättre resultat, snabbare. Flera av dagens föreläsare belyste samma problem och menade att mer tvärvetenskapligt arbete är av hög betydelse för att bekämpa cancer och andra allvarliga sjukdomar.