Käkbesvär kvarstår lång tid efter pisksnärtskada

 

FotoMostphotos/Andrey Popov

– Med tanke på risken för långvariga smärtor och besvär i ansikte och käkar skulle det vara en fördel om patienter med ett nacktrauma, tidigt efter olyckan även får en bedömning av käksystemet. De som får besvär i käkar-ansikte bör utredas av tandläkare som är specialiserade inom bettfysiologi, säger Ewa Lampa, doktorand vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Ewa Lampa följt 176 personer som drabbats av whiplashtrauma samt en kontrollgrupp om 116 personer. Inom en månad från olyckan undersöktes alla med frågeformulär om smärta och funktionsstörning i käk- och nackregionerna, om övriga fysiska och psykiska symtom samt med ett tuggtest.

Ungefär en tredjedel av de whiplashdrabbade hade smärta i både käk- och nackregionen. Det var betydligt mer än i kontrollgruppen. Det fanns även ett samband mellan smärtintensitet i käke/nacke och andra kroppsliga symtom samt tecken på nedstämdhet. Jämfört med kontrollgruppen hade de whiplashdrabbade också sämre tuggkapacitet som var relaterad till svårighetsgraden av nackbesvär.

Vid en uppföljning efter två år med samma test och frågeformulär, kvarstod fortfarande käksmärtorna för en majoritet av de whiplashdrabbade som hade besvär vid den första undersökningen.

 

FotoMattias Pettersson

– Frekvensen av besvär och att de kvarstår så länge var överraskande. Det talar för att det är viktigt att tidigt identifiera drabbade för utredning och behandling innan smärtorna blir kroniska. Ett enkelt tuggtest och några frågor kan vara en tillräcklig första undersökning, säger Ewa Lampa.

Whiplash, eller pisksnärtskada, är ett nacktrauma som drabbar tiotusentals individer i Sverige varje år, ofta i samband med en bilolycka. Många utvecklar långvariga symtom, som nacksmärta, nackstelhet och huvudvärk. En del utvecklar även smärta och funktionsstörning i käksystemet som kan ge en negativ inverkan på livskvalitet.

Ewa Lampa är uppväxt i Kiruna och utbildad tandläkare i Umeå. Efter tretton år i Kiruna som allmäntandläkare återvände hon till Umeå och specialiserade sig till bettfysiolog.

Till avhandlingen

Text: Ola Nilsson