NYHET Klimatet blir allt varmare, och livet på jorden förändras. Snabbast går det i norr, i Arktis. Det vet vi. Men vilka samhällsutmaningar väntar? Kan folk bo kvar? Hur ska naturresurser fördelas och farleder kontrolleras? Blottas ny grogrund för sjukdomar och konflikter? Den 8–12 juni samlas hundratals av världens ledande forskare vid Umeå universitet för att diskutera framtiden för människor och samhällen i norr.
Arktis mår inte bra, och jordens uppvärmning måste bromsas så mycket som det går. Tyvärr så pekar temperaturkurvan stadigt uppåt. För att prata om vilka utmaningar som väntar och hur vi kan tackla dem, planeras just nu en av de största forskningskonferenserna någonsin om Arktis framtid – ICASS IX, eller 9th International Congress of Arctic Social Sciences.
I början av juni är det dags för hundratals arktiska forskare från Danmark, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA, men också från länder som Australien, Japan, Kina, Schweiz, Tyskland och Österrike, att anlända till Umeå universitet.
– Arktis är hett på många sätt, men just de här dagarna kommer vi inte att fokusera på klimatdata utan på vad konsekvenserna blir för människor och platser. Vi hoppas att konferensen kan utmynna i konkreta förslag på hur vi kan förbereda och anpassa våra arktiska samhällen på vad som komma skall, säger en av huvudarrangörerna Peter Sköld, föreståndare för Arktisk centrum vid Umeå universitet.
Att rekordkonferensen – som förväntas locka drygt 650 forskare – hålls i Umeå är ingen slump. Förutom att Peter Sköld sedan tre år tillbaka är president för International Arctic Social Science Association, som står bakom konferensen, har Sverige också tagit ett stort steg framåt på den arktiska forskningsarenan under de senaste åren. Och Umeå universitet befinner sig i en tätposition.
– Vårt nordliga läge och det faktum att vi har landets enda arktiska forskningscentrum med forskning som spänner över alla vetenskapsområden, gör att vi är rätt universitet att axla manteln som ledande kunskapskälla och nav för arktiska frågor, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.
Konferensprogrammet, med underrubriken People and Place, består av hela 22 parallella teman och drygt 950 presentationer om exempelvis urfolksrättigheter, miljö, turism, migration, hälsa, utbildning och sjukdomsspridning. Ett laddat spår är hur Arktis – där åtta länder med flera olika urfolk och nationaliteter ingår – ska samordnas och styras, och vilka ramverk och lagar som ska gälla för området. En annan ekonomiskt och politiskt het fråga är hur områdets en gång så otillgängliga naturresurser – t ex mineraler, naturgas, olja och fisk – nu ska utvinnas och utnyttjas på ett hållbart sätt, och vilka som bör äga rätten till dem.
– Just territoriekrav när det gäller rättigheter till havsbottnen är förstås delikata, men Arktis är också ett superstrategiskt område på andra sätt. Vi forskare kan presentera vetenskapliga fakta och teoretisk kunskap, men det är våra politiker som fattar besluten. Därför hoppas vi att beslutsfattare på olika nivåer dyker upp på konferensen, säger Peter Sköld.
Internationellt tongivande profiler som väntas medverka är Gail Fondahl, kanadensisk kulturgeograf som studerar hälsoutveckling hos arktisk befolkning; Anna M. Kerttula de Echave, arktisk programdirektör vid amerikanska National Science Foundation; Sverker Sörlin, idéhistoriker, författare och professor i miljöhistoria, och Björn Dahlbäck, föreståndare för Polarforskningssekretariatet. Dessutom medverkar Andrés Jato, Sveriges ambassadör för Arktis och René Söderman, Finlands ambassadör för arktiska frågor och ett flertal representanter från olika organisationer och forskningsfinansiärer.
Mer information om ICASS IX – People and Place
Peter SköldFöreståndare vid Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum)
peter.skold@umu.se
090-786 63 47
Gabriella Nordin,Koordinator vid Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum)
gabriella.nordin@umu.se
090-786 56 44
Redaktör: Camilla Bergvall