Jämlik digitalisering i skolan kräver inkluderande styrning

Ulrika Gustafsson, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, har i sin avhandling, Skolans digitalisering i Sverige – Styrning och tolkning av policy i en decentraliserad utbildningskontext, undersökt hur den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet har tolkats och implementerats. Strategin gällde mellan 2017 och 2022. Fokus ligger på hur styrningen av skolan fungerar i en decentraliserad kontext, där olika kommuners förutsättningar spelar en avgörande roll för digitaliseringens framgång.

– Vad som motiverade till just den här avhandlingen var tanken på den nationella strategins knepiga ekvation; att å ena sidan att stärka likvärdigheten och förutsättningarna för skolans digitalisering, samtidigt som finansiering, organisering och omtolkningar av styrande dokument skulle göras lokalt i kommunerna, säger Gustafsson.

Den nationella digitaliseringsstrategin hade som mål att göra svensk grund- och gymnasieskola världsledande på att utnyttja digital teknik. Målet innebar att skapa likvärdig tillgång till och användning av digital teknik samt att stärka digital kompetens för alla inom skolväsendet. För att nå detta mål behövde alla organisatoriska nivåer, från nationell till lokal nivå, engagera sig.

Kommunernas roll i digitaliseringen

Gustafssons avhandling är en policy trajectory studie, som innebar att den nationella strategin har följts genom olika organisatoriska nivåer, från den nationella till den loka skolpraktiken. Ett centralt resultat i avhandlingen är hur de kontextuella förutsättningarna påverkar arbetet med skolans digitalisering, där små kommuners specifika förutsättningar särskilt uppmärksammats.

– Utgångspunkten i den här typen av studie har varit en ambition att binda samman skolans olika organisatoriska nivåer utifrån en tankemodell som beskriver, nationell nivå, kommunalpolitisk nivå, lokal förvaltningsnivå och skolnivå, säger Ulrika Gustafsson.

Gustafssons forskning visar att kontexten spelar en avgörande roll för hur skolans digitalisering genomförs. En viktig insikt menar Gustafsson är hur olika kommuner, beroende på storlek och resurser, har olika förutsättningar för att genomföra digitaliseringen. Resultaten pekar på två huvudsakliga arbetssätt: ett där stort individuellt ansvar betonas, och ett mer strukturerat där tydlig samordning är i fokus.

Vidare lyfter Gustafssons forskning fram två olika sätt att se på den transformativa processen i skolans digitaliseringsarbete, som innebär förändringar både vad gäller ledarskap, och organisatoriska strukturer och processer. För större kommuner, som har nära kontakt med den nationella nivån, innebär digitaliseringen ofta en reformerad process där nya ledarskapsmetoder och policyer testas. Men här finns också en utmaning: det finns ett glapp där skolor och lärare förväntas ta ett stort ansvar för digitaliseringen på egen hand menar Gustafsson.

För att skapa en mer sammanhållen och strukturerad digitalisering

För mindre kommuner, som har längre avstånd till den nationella nivån, handlar den transformativa processen mer om en lokal och flernivåstrategi. Här syns ett större fokus på samarbete och samverkan mellan olika delar av den kommunala organisationen för att skapa en mer sammanhållen och strukturerad digitalisering förklarar Gustafsson.

Behovet av ytterligare samverkan och stöd

Forskningen lyfter också fram skolans digitalisering ur ett styrnings-perspektiv, och visar hur den nationella strategin kan ses som ett steg mot en mer samverkande och demokratiskt förankrad arbetsprocess. Målet är att skapa ett policyarbete som är både förhandlat och skapat tillsammans mellan olika aktörer.

Forskningen visar hur små kommuner upplever ett avstånd till den nationella styrningen och behovet av en mer inkluderande och stödjande struktur på nationell nivå. Samtidigt visar forskningen på dessa kommuners "motståndskraft" och förmåga till självorganisering, men påpekar också de stora utmaningarna med att säkerställa likvärdig utbildning när styrningen är så decentraliserad som i det svenska skolsystemet.

– Utifrån resultaten går det att argumentera för behovet att på nationell nivå stärka det kollaborativa arbetet med skolans digitalisering. Den visar också på potentialen som finns i att söka lärdom från de olika alternativa modeller för skolans digitalisering som är under utveckling på lokal nivå, ute i Sveriges kommuner, säger Ulrika Gustafsson.