NYHET Intresset för fritidshus är större än någonsin. Coronapandemin tros vara orsaken. Men faktum är att fritidshus verkar vara ett aldrig sinande intresse hos svenskarna, enligt forskare vid Umeå universitet.
Det är rekordhögt intresse av fritidshus just nu.
BildElin BergeHemnet är Sveriges mest använda digitala bostadsportal med över 50 miljoner besök varje månad. Enligt den är det ett rekordstort intresse för fritidshus just nu, sett till hur många som klickar in sig på fritidshusannonser. Totalt genererade fritidshusannonser på Hemnet nästan 16 miljoner klick under maj månad vilket är en ökning med 71 procent jämfört med samma period förra året.
Roger Marjavaara, universitetslektor vid institutionen för geografi och ekonomisk historia.
BildMattias PetterssonDetta är noterat av Roger Marjavaara, docent i kulturgeografi med inriktning på turism vid Umeå universitet.
– Husbils- och husvagnsförsäljningen visar också på uppgång. Det är en effekt på det faktum att man vill göra något annat när man inte kan göra det man hade planerat att göra, säger han och syftar på begränsad rörlighet under semesterperioden på grund av coronapandemin.
Husvagnar och husbilars ökade popularitet beror troligtvis på att de kan erbjuda mobilitet och resande men samtidigt vara hyfsat säkert ur ett smittspridningsperspektiv.
– Man kan fara och hälsa på släktingar i riskgrupp men ändå kan ha kontroll och hålla sig för sig själv och behöver inte komma nära och trängas och riskera att det händer tråkigheter.
Intresset tycks reproducera sig hela tiden.
Vid Umeå universitet har det bedrivits forskning på fritidshus i 25 års tid. Även om det är en boom nu så kan man konstatera att fritidshus aldrig verkar bli impopulärt hos svensken. Mer än hälften av svenskarna har tillgång till fritidshus, även om inte alla själva äger.
Dieter Müller, professor i kulturgeografi.
BildMattias Pettersson– Vi har tänkt att det måste ta slut nån gång, folk måste tappat lusten nu när alla andra möjligheter till turism finns. Men det bristande intresset har aldrig infallit. Intresset tycks reproducera sig hela tiden, säger Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet.
Vad beror det på?
– Jag tror det beror på att många i Sverige har erfarenhet där fritidshus ingick någonstans i uppväxten. Det kanske inte är det egna fritidshuset, kan vara föräldrars eller släktingars. När man blir äldre tänker man mer på uppväxtidyllen och att barnen ska ha samma möjligheter, det ingår – liksom Astrid Lindgren. Det har bidragit till den jämna höga nivån, säger Dieter Müller.
– Plus att vi inte blir fattigare i Sverige.
Det finns även investeringsmotiv.
Roger Marjavaara lyfter ytterligare perspektiv:
– Det finns även investeringsmotiv om du köper nära en tillväxtregion eller framtida planer för en permanent bostad, säger han.
Hälften av alla fritidshus i Sverige ligger 35–40 kilometer ifrån det egna hemmet, vilket talar för Umeåforskarnas övertygelse om att det finns ett visst grundläggande behov av mobilitet hos människan.
– Turism kan beskrivas som en attraktion till en plats. Men det kan också beskrivas som ren eskapism – jag vill bara komma iväg, vart jag åker är inte alltid så viktigt, säger Roger Marjavaara.
Jag vill bara komma iväg, vart jag åker är inte alltid så viktigt.
I sin forskning har han också sett ett ökat intresse för så väl uthyrningstjänster av bostäder, som Airbnb, samt bytestjänster av bostäder och fritidshus – det vill säga du kan byta en vecka i din stuga i Ratan mot en vecka i en stuga på Österlen exempelvis. På så vis öppnas marknaden även för fritidshus att vara mobila.
