NYHET Ett nytt forskningsprojekt kan leda till möjligheter att förebygga typ 2-diabetes. Forskare vid Umeå universitet samarbetar med Chalmers i Göteborg och lärosäten i andra länder, och i studierna deltar individer från Sydafrika, Ghana och Sverige. Projektet har beviljats 4 500 000 kronor i bidrag från Vinnova.
Ett första mål med studierna är att finna identifiera proteiner och omsättningsprodukter i blodet som kan orsaka störd glukosomsättning bland individer, inklusive eventuella könsskillnader. Nästa steg är analys av kostnadseffektiva sätt att bedriva dietinterventioner, alltså att försöka få en så hälsosam kosthållning som möjligt i riskgrupper för utveckling av typ 2-diabetes.
Tommy Olsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM).
BildMattias Pettersson– Kortsiktigt ska vi hitta grupperingar som kan acceptera kostråden, för att sedan kunna ge generella råd för hela befolkningen. Här i vårt västerländska samhälle kommer det troligen att handla om varianter av Medelhavskost. I Sydafrika är en nyckel att försöka minska på kolhydratintaget, säger Tommy Olsson, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, och ansvarig för den svenska delen.
I studierna ingår 1 000 individer i Sydafrika, 500 som flyttat från Ghana till Nederländerna och 900 i Sverige. Analyserna av biomarkörer för utveckling av störd glukosomsättning inklusive typ 2-diabetes görs med s k proteomik (undersökning av stora mängder data om proteiner) samt metabolomik (analys av små molekyler).
I hälsoekonomiska analyser studeras kostnadseffektivitet av olika tänkbara dietförändringar. Detta relateras till vad som bedöms genomförbart på ett realistiskt sätt, via semistrukturerade intervjuer i enlighet med frågeområden i en förutbestämd intervjuguide. Detta görs med individer som bedöms vara i riskgrupp för utveckling av typ 2-diabetes samt patientorganisationer och hälsovårdsorganisationer.
Från Umeå ingår även docent Elin Chorell, docent Julia Otten och professor Lars Lindholm från Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Åsa Hörnsten från Institutionen för omvårdnad i projektet, som bedrivs i nära samarbete med SCAPIS-projektet. Internationellt är University of Cape Town/South African MRC och University of Heidelberg ansvariga för ingående kohorter (befolkningsgrupper). Metabolomik görs vid Chalmers och i Umeå, och proteomik görs i samarbete med SciLifeLab.
– Det är roligt att samarbeta med andra länder och kontinenter. Umeå har en stor bredd inom området och kan bidra med väldigt mycket tack vare bland annat Västerbottensprojektet, där många individer genomfört glukosbelastning, säger Tommy Olsson.
Löptiden för projektet är november 2022 till december 2025.
