NYHET Samspelet under läkarbesöket i primärvården har betydelse för patientens tillgång till cancervård, visar en ny avhandling. Resultaten belyser vikten av ömsesidighet och tydlighet under mötet när patienten söker vård i primärvården för symtom som kan föranleda misstanke om cancer.
Cecilia Hultstrand Ahlin, doktorand vid Institutionen för Omvårdnad.
BildMattias Pettersson– Primärvården har en viktig men svår funktion, att identifiera och remittera patienter med potentiell cancer till vidare undersökningar, säger Cecilia Hultstrand, doktorand vid Umeå universitet.
viktig men svår funktion
I sin avhandling har Cecilia Hultstrand studerat läkarbesök i primärvården med patienter som söker för symptom kan föranleda misstanke om cancer.
Samspelet under läkarbesöket i primärvården har betydelse för patientens tillgång till specialistvård genom att patientens och läkarens perspektiv, tankar och önskningar, steg för steg då kan förenas.
Avhandlingen visar att patienter som söker för symtom ofta upplever krav på sig själva att presentera sina symtom på ett tydligt och korrekt sätt för att känna sig – och uppfattas – som trovärdiga. Patienter använder olika strategier för att legitimera sina symptom inför läkaren. Att beskriva upplevda tecken, besvär eller symtom som är otydliga och svåra att konkretisera, är särskilt utmanande för patienter trots att de inte känner sig friska. För att hjälpa patienten på det mest adekvata sättet krävs en aktiv dialog, uppmärksamhet och tillit till varandra.
I mötet med patienten behöver läkare se det unika hos varje patient, lyssna och bekräfta, samtidigt som de tillämpar sin medicinska kunskap för att identifiera misstänkt cancer. Som medicinska experter har läkare ansvaret att bedöma patientens symtom, identifiera och matcha dessa med de standardiserade kriterier som krävs för att få remittera för snabbare cancerutredning enligt så kallade standardiserade vårdförlopp, SVF, för cancer. Dessa kriterier beskrivs inte sällan av läkare vara svåråtkomliga samt tidskrävande att använda. Hur väl dessa SVF är integrerade i primärvården varierar.
– Hälso-och sjukvården behöver säkerställa att deras personal får information om och tid för att använda standardiserade vårdförlopp. Samtidig belyser avhandlingen att inte alla patienters symtom kan fås att passa in i en standardiserad mall. Det gäller även vid misstänkt cancer, säger Cecilia Hultstrand.
Dessa resultat baseras på observationer av läkarbesök, samt intervjuer med både patienter och läkare. I avhandlingen har Cecilia även undersökt tid till diagnos och behandling för patienter diagnostiserade med tjock- och ändtarmscancer i norra Sverige.
Cecilia Hultstrand är utbildad folkhälsovetare vid Umeå Universitet.