NYHET Tisdag 24 februari är det åter dags för fettisdag, den dag då man traditionsenligt får chansen att mumsa i sig en semla, en fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller hetvägg. Kärt barn har ju många namn, som det heter.
Just ordet semla antas komma från latinets semila, "fint mjöl", och syftade ursprungligen på vilken brödbulle som helst. Den betydelsen lever kvar på finlandssvenska, där semla är en vanlig råg- eller vetebulle, medan det som äts på fettisdagen kallas fastlagsbulle (vilket många säger även i södra Sverige).
Benämningen hetvägg, som fortfarande används för att beteckna "semla med varm mjölk", är en ordlek från tyskans heisse Wecken ("varma kilar"). De fordom – innan de försågs med grädde och mandelmassa – ganska torra bullarna gjordes länge kilformiga för att fler skulle få plats i kastrullen, när de värmdes upp tillsammans med mjölk.
"Den feta tisdagen" infaller i Sverige tisdagen efter fastlagssöndagen, mellan "blåmåndag" och "askonsdag", då påskfastan inleds. Samma dag firas på många håll i världen Mardi Gras (ung "fet tisdag" på franska), inte minst i New Orleans vars Mardi Gras-karneval – som kulminerar just på natten mot fettisdagen – är världsberömd. Även i Österrike hålls karneval denna Faschingsdienstag, medan man i flera engelskspråkiga länder kallar denna dag för Shrove Tuesday, och äter pannkakor till middag.
I framför allt katolska länder är denna dag också inledningen till en period av karnevaler (italienskans carnevale betyder ungefär "farväl kött"). Mest känd är nog karnevalen i Rio de Janeiro, som 2009 inleds ikväll, fredag, och kulminerar just på festtisdagen 24 februari.
Även om traditionens makt minskat och många numera äter semlor både före och efter fettisdagen (och nog tämligen få fastar de sju veckorna fram till påsk), brukar det ofta diskuteras vilken semla som är den godaste. Semlor från det eller det konditoriet, eller hembakt enligt det ena eller andra receptet.
Från universitetet vill vi förstås inte vara sämre, utan slår gärna ett slag för dessa goda semlor från Institutionen för kostvetenskap:
| 75 g smör eller margarin 2,5 dl mjölk 25 g jäst 1 krm salt ½ dl vit sirap Ca 7–8 dl vetemjöl | BeredningSmält smöret i en kastrull och tillsätt mjölken. Värm till 37°, fingervarmt. Smula sönder jästen i en bunke och rör ut i lite av degspadet. Tillsätt resten av degspadet, salt, sirap och nästan allt mjöl. Arbeta ihop till en smidig deg. Spara lite mjöl till utbakningen. Låt degen jäsa under bakduk ca 30 min till dubbel storlek. Ta upp degen och knåda den smidig på mjölat bakbord. Rulla ut till en jämn rulle och dela i 10 delar. Rulla varje del till en bulle och jäs på bakplåt i ca 30 minuter under bakduk. Grädda ca 13–15 minuter i 225°. Låt kallna under bakduk. |
| 1½ dl sötmandel 1½ dl strösocker 1 dl mjölk | BeredningSkär av ett lock på varje bulle och gröp ur en del av inkråmet. Smula sönder inkråmet och blanda med finhackad mandel och strösocker. Tillsätt mjölk till en ganska lös smet. Fyll bullarna med mandelmassan. Spritsa vispad grädde över och täck med locket. Pudra florsocker över. |
Låt er sedan väl smaka!
Och oroa er inte på grund av det gamla ryktet att kung Adolf Fredrik sägs ha avlidit på fettisdagen 1771 efter att ha förätit sig på semlor (som förvisso var hans favoriträtt). I hans fall var ju hetväggarna (som semlor i varm mjölk då kallades) något han stoppade i sig efter en tid på hälsohem och en första middag bestående av böckling, rysk kaviar, hummer, ett fat med surkål samt kokt kött med rovor. Och till semlorna drack han enligt den officiella historieskrivningen champagne!
Bullarna var således bara det som fick bägaren att rinna över; med en mer normal aptit blir man ju ganska mätt utan att äta en femrätters måltad innan semlorna!
Källa: Wikipedia
Bild: Wikimedia Commons
Redaktör: Michael Nordvall
