NYHET Julen är detaljhandelns viktigaste försäljningsperiod, och julhandeln har slagit omsättningsrekord år efter år. Med inflation, höjda räntor och allmänt stigande priser är dock nya rekord avlägsna i år. – Det kan få effekten att man håller tillbaka, säger Tomas Sjögren, professor vid Handelshögskolan på Umeå universitet.
De senaste åren har julhandeln omsatt ungefär 80 miljarder kronor i Sverige, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB), en siffra som med åren bara har ökat. Julhandeln står för runt tio procent av detaljhandelns totala årsomsättning och utöver mer givna inslag i julfirandet som chokladaskar, julskinka och fiskprodukter får allt från leksaker till smycken och smink en skjuts av julhandeln.
Numera är också rea-festen black friday, som kan pågå i flera veckor, ett stort försäljningsinslag i november och ett startskott för julshoppingen.
Men i år råder ett annat ekonomiskt läge. Med stigande inflation, höjda räntor och ökande priser på såväl mat som el och bränsle är det inte lika säkert att årets julhandel rullar på som tidigare.
– Min personliga gissning är att det vore förvånande om julhandeln skulle slå rekord i år igen, säger Tomas Sjögren, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Umeå universitet, och fortsätter:
– Inflationen får den generella effekten att man håller igen. En del kommer nog att anpassa sig genom att inte köpa lika många eller lika dyra julklappar, särskilt om man är på marginalen ekonomiskt. Hushåll som inte är på marginalen kommer inte att behöva hålla igen lika mycket.
Inflation innebär att vi kan köpa mindre för samma antal kronor, jämfört med ett år tidigare.
BildMostphotos/Andrey PopovInflation uppstår när priserna på varor och tjänster ökar kraftigt generellt. Inflation mäts genom att alla varor och tjänster som ett hushåll konsumerar under ett år representeras av en varukorg, där varje vara har ett pris som kan ändras med tiden. Inflationstakten är priset på hela den korgen under en månad, jämfört med priset under samma månad ett år tidigare.
– Så länge lönerna inte stiger i samma takt som priserna i varukorgen kan vi inte, allt annat lika, köpa lika många varor för våra pengar längre. Då tenderar efterfrågan att minska, förklarar Tomas Sjögren.
Orsakerna till dagens inflation är komplexa, och den här gången finns många samverkande faktorer. Vi importerar mycket varor från Kina, som under coronapandemin har haft stora nedstängningar och minskad produktion. Det ledde till viss stiltje i världshandeln och stora störningar i transportkedjorna, med varor som inte kunde nå butiker och konsumenter i väst. Det medförde i sin tur ökade priser på transporter och i slutändan själva varorna.
Kriget i Ukraina har å sin sida medfört höjningar av energi- och matpriserna. Även den inhemskt producerade maten påverkas, eftersom svenska tillverkare också drabbas av energi- och drivmedelspriserna och behöver justera sina prislappar.
– Man kan kalla det för en perfekt storm, med många faktorer som påverkar negativt samtidigt. Faktorer som i ett normalläge inte hade funnits, säger Tomas Sjögren.
Från 90-talet och framåt har Riksbanken försökt hålla tillbaka inflationen
Vi kommer ur en period där världsekonomin har haft en expansiv penningpolitik och låga räntor, och att priserna skulle börja öka förr eller senare är de flesta ekonomer överens om.
Det har redan skett successivt på vissa områden i Sverige, som aktie- och bostadsmarknaderna.
– I ekonomin som helhet har vi sett priser gå upp, men inte på de varor som vanligtvis inkluderas i den här varukorgen som utgör inflationsmåttet.
"Man kan kalla det för en perfekt storm, med många faktorer som påverkar negativt samtidigt", säger Tomas Sjögren, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.
BildMattias PetterssonUnder 60-, 70- och 80-talen avlöste ett par finansiella kriser varandra, med recession och valutakris i USA följt av oljekrisen i början av 70-talet som hade stor påverkan på västvärldens ekonomier. På 80-talet fick USA sin börskrasch.
Många är överens om att misstaget i Sverige under denna period var att lönerna höjdes i samma takt som priserna, eftersom företagen kompenserade sig för de höga löneökningarna genom att höja priserna på de varor och tjänster som de producerade i samma takt. Därför mattades inflationen inte av på väldigt länge.
– Då fortsätter problemet med hög inflation, och det vill man inte ha. Från 90-talet och framåt har Riksbanken därför försökt hålla tillbaka inflationen, och vill ha den på en nivå om två procent, berättar Tomas Sjögren.
För att slippa lönespiralen önskar därför Riksbanken att arbetsmarknadens parter inte ska höja lönerna så mycket denna gång, för att få ner inflationen, och hittills har buden från löntagarna varit återhållsamma.
Inflationstakten i november 2022 låg på 9,3 procent – en bra bit från 2-procentsmålet alltså. Den takten ska enligt Riksbankens prognos hålla i sig några månader in på 2023, innan inflationen börjar gå ner för att till 2024 ligga på 2 procent igen.
– Historien visar att det brukar kunna ta lite tid att få bukt med inflationen, så frågan är om Riksbankens prognos håller. Jag tror absolut att inflationen kommer att gå ner, men det är inte alls säkert att den ligger på två procent i slutet av 2024, säger Tomas Sjögren.
