Rikard Eriksson kommer att dela med sig av sin kunskap på Kunskapsnoden den 31 januari.
NYHET Rikard Eriksson forskar om regional utveckling, och då särskilt förutsättningar för arbete och välfärd på platser utanför de större städerna. Han håller på att starta upp ett helt nytt omfattande tvärvetenskapligt forskningsprogram som fokuserar på såväl de ekonomiska som sociala och politiska dimensionerna av samhällsomvandlingen i norr.
Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi. Forskar om arbetsmarknad, strukturomvandling och regional utveckling.
BildMattias Pettersson– Egentligen skulle jag säga att all min forskning har bäring på årets tema ”samhällsomvandlingen i norr” eftersom den på olika sätt undersöker de förutsättningar olika regioner har att kunna hantera förändring och omvandling, säger Rikard Eriksson.
Rikard Eriksson är professor i ekonomisk geografi vid Institutionen för geografi och forskningsledare vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM), Umeå universitet. Under de kommande sju åren leder han forskningsprogrammet ”Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering”, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
Vi vill kunna svara på frågan om samhällsomvandlingen verkligen är hållbar, och i sådana fall för vem?
– Inom forskningsprogrammet vill vi fokusera på de ekonomiska, sociala och politiska dimensionerna av samhällsomvandlingen. Vi är en tvärvetenskaplig grupp bestående av geografer, ekonomer, etnologer, statsvetare, arkitekter och ekonomhistoriker som kommer analysera omvandlingen utifrån perspektiv kring inkluderande och hållbar lokal och regional utveckling. Vi ska ta reda på om, och i så fall hur, bilden av norra Sverige förändras i spåren av investeringarna, hur kommuner och regioner planerar för en eventuell kraftig befolkningstillväxt och se vilka paralleller som kan dras till historiska skeenden. Vi vill därmed kunna svara på frågan om samhällsomvandlingen verkligen är hållbar, och i sådana fall för vem?
En fråga som redan i dag är en utmaning för kommuner i norra Sverige är kompetensförsörjning.
– Det är en utmaning att hitta rätt kompetens, både när det gäller de jobb som är kopplade direkt till de nya investeringarna, men också på andra delar av arbetsmarknaden. Vi pratar här om kommuner och regioner med redan låg arbetslöshet och en åldersstruktur som gör att det är relativt få i arbetande ålder. Eftersom det är få som flyttar mellan regioner är det därför en stor, och akut, utmaning att locka arbetskraft till norr. Det finns en stor risk att det kan bli ett lokalt nollsummespel då nya jobb i grön industri inte skapar fler jobb i kommunerna utan istället konkurrerar ut befintliga.
Det är ett stort ansvar som ligger på kommunerna.
En annan stor fråga är hur man ska planera för tillväxt på ett sätt som också skapar en hållbar samhällsutveckling.
– Det är ett stort ansvar som ligger på kommunerna – att både skapa goda förutsättningar för investeringar och även blir attraktiva för migranter. Det är en enorm utmaning att göra investeringar och planera för en förväntad tillväxt utan att veta om tillväxten kommer realiseras eller inte.
– En annan relaterad fråga handlar om hur kommunerna kan verka för inkludering och inte låta alla resurser vara kopplade till en eller några få arbetsgivare. Det är ju så mycket mer som är viktigt i kommunerna, och det är långt ifrån säkert att alla aktörer kommer känna sig som vinnare i den här omvandlingen. Slutligen handlar det så klart också om att befintliga hållbarhetsmål måste omförhandlas när nya områden ska vara klara på väldigt kort tid. Går det att göra snabba samhällsförändringar idag som samtidigt kan ta hänsyn till framtida generationer?
Rikard Eriksson kommer att dela med sig av sin kunskap på Kunskapsnoden den 31 januari.
