NYHET Annika Egan Sjölander är en av talarna vid Kunskapsnoden 2023. Hon är professor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet och forskar på att förstå samhälleligt beslutsfattande när det handlar om gemensamma utmaningar och komplexa storskaliga problem.
Annika Egan Sjölander, Professor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper
BildMattias PetterssonAnnika Egan Sjölander berättar att forskningsprojekten hon arbetat med ofta har handlat om olika typer av miljöfrågor, och särskilt då kommunikationens roll i demokratiskt beslutsfattande, varför journalistik och medborgardialoger varit viktiga att studera.
– De är ju båda viktiga institutioner ur kunskapshänseende och för att skapa bred delaktighet i samhället kring gemensamma beslut, säger Annika Egan Sjölander.
Samhällsomvandlingen är inget som sker av sig självt utan resultatet av en rad mänskliga handlingar, alltså det vi skapar tillsammans, alla samhällets olika aktörer.
På vilket sätt har ditt arbete bäring på samhällsomvandlingen i norr?
– Kommunikation för hållbara samhällen är namnet på det forskningsprogram jag driver och just när det gäller de redan pågående förändringarna, i främst Norr- och Västerbotten, behöver utvecklingen ske hållbart och då är det betydligt fler aspekter att ta hänsyn och hantera visavi de strikt miljömässiga som rör koldioxidutsläpp från vår industriproduktion.
– Hur kommunikationen i våra samhällen ser ut kring det som händer i norr, i riks- och lokala medier men också i andra gemensamma fora, vilka aktörer som deltar och vilka röster som inte hörs alls, är viktigt att förstå. Huruvida medieindustrin i sig fungerar som en transformerande kraft när det gäller hållbar omställning av våra samhällen, är också något vi undersöker.
Vad ser du för möjligheter och utmaningar med det som nu går under benämningen ”samhällsomvandlingen i norr”?
– Samhällsomvandlingen är inget som sker av sig självt utan resultatet av en rad mänskliga handlingar, alltså det vi skapar tillsammans, alla samhällets olika aktörer. Det kan vara lätt att glömma bort i dagens debatt som tenderar att dels ha en ganska stark positiv slagsida, dels se re-industrialiseringen som en nödvändig, och i stora stycken given, utveckling.
– Att det ser ut så idag är i sig inte svårt att förstå om man tänker på de utmaningar norra Sverige erfarit under många decennier och om vi blickar tillbaka historiskt där Norrland även tidigare setts som just ett framtidsland, se till exempel Sörlin, 1988*.
– Det viktiga nu är att kreera något nytt som på ett bättre sätt kan hantera en mångfald hållbarhetsperspektiv och inte minst de konflikter som oundvikligen uppstår i re-industrialiseringens spår, till exempel kring vår markanvändning.
*I boken Framtidslandet av idéhistorikern Sverker Sörlin skriver han bland annat om hur man i samband med industraliseringen skapade bilden av Norrland som ett framtidsland. Där näringslivet skulle blomstra, folk skulle bosätta sig och rikedomarna spridas över Sverige. Och att det inte var första gången Norrland spelade denna roll – inte heller den sista.