Hur rustar lärarutbildare blivande lärare för att kunna ta ansvar för skolans demokratiuppdrag

Alex Örtegren från Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap och Anders D. Olofsson från Pedagogiska institutionen har skrivit artikeln i tidskriften Teachers and Teaching: theory and practice.

Vad handlar artikeln om?

Vår artikel handlar om hur lärarutbildare ser på samhällskunskapslärarutbildningens roll, inklusive deras egen roll och digitala kompetens, när det gäller att förbereda nya samhällskunskapslärare för skolans demokratiuppdrag. Detta i en tid då digital teknik genomsyrar våra liv, vilket får betydelse för demokratiska frågor. Ökad betydelse av desinformation, digital övervakning och AI är exempel på detta. Vår studie bygger på insamlade data från en tredjedel av Sveriges samhällskunskapslärarutbildningar: 15 intervjuer med lärarutbildare och kursdokument som hör till 17 programkurser med undervisningsinnehåll kopplat till demokrati och medborgarskap.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Lärarutbildningarna spelar en nyckelroll i hur väl rustade nya lärare är för att ta ansvar för skolans demokratiuppdrag, men kopplingarna mellan lärarutbildningarna, demokratiuppdraget och digital teknik har inte utforskats nämnvärt. Ytterst handlar detta om alla elevers möjligheter att i skolan få utveckla relevant digital kompetens för att agera som samhällsmedborgare – det som i forskningen brukar benämnas det digitala medborgarskapet. Lärarutbildningarna har tillskrivits en särskild roll i det här sammanhanget, men de har samtidigt ett visst tolkningsutrymme när det gäller vilken typ av undervisningsinnehåll som skall behandlas och vem som skall ta ansvar för dessa frågor. Därför är det viktigt att studera detta vid flera lärosäten eftersom det också är en fråga om likvärdighet.

Ingår det i en större undersökning?

Detta är den tredje artikeln inom ramen för doktorand Alex Örtegrens avhandlingsprojekt, vilket fokuserar lärarutbildares förberedelse av nya lärare för att undervisa för ett digitalt medborgarskap. Alex arbetar vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Anders D. Olofsson, till vardags vid Pedagogiska institutionen, är Alex huvudhandledare.

Vad innebär resultaten?

Resultaten visar att lärarutbildare överlag ser att samhällskunskapslärarutbildningen har en viktig roll när det gäller att förbereda nya lärare för att undervisa för ett digitalt medborgarskap, även om några också betonar att det här undervisningsinnehållet också behöver behandlas inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Ett centralt motiv för samhällskunskapslärarutbildningen är behovet av att skolämnet skall reflektera det omgivande samhället, där digital teknik spelar en allt viktigare roll för hur vi lever våra liv som samhällsmedborgare. Till exempel nämns medie- och informationskunnighet, fake news och filterbubblor. För att undervisa om detta krävs en särskild professionell digital kompetens (PDK) både hos lärare – som undervisar elever om detta – och hos lärarutbildare – som undervisar i hur man undervisar för ett digitalt medborgarskap. Vår studie visar att PDK påverkas av både organisatoriska och individuella förutsättningar. Det handlar bland annat om antaganden om vem som ansvarar för att undervisa om detta undervisningsinnehåll på samhällskunskapslärarutbildningen och – vid en oklar ansvarsfördelning – risken att detta innehåll faller mellan stolarna. Det kan också handla om lärarutbildares egen bakgrund, till exempel forskningsprojekt och personliga intressen, vilket kan bidra till en känsla av att ha tillräcklig PDK för att kunna undervisa om digitalt medborgarskap som ett ämnesinnehåll. Samtidigt pekar studien på ett fortbildningsbehov när det handlar om kompetens att kunna omsätta innehållet didaktiskt.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Något som överraskade oss var hur ofta lärarutbildare återkom till sin bakgrund när de motiverade sina svar. Framför allt deras disciplinära hemvist verkade spela en viktig roll, till exempel om detta var ett undervisningsinnehåll som de själva förväntades behandla eller om det snarare var ett uppdrag för någon annan kollega på samhällskunskapslärarutbildningen med en annan disciplinär hemvist. Vi blev även överraskade av de begränsade inslagen av didaktik som resultaten visade. Flera lärarutbildningar har tagit initiativ till att adressera den här typen av frågor, men ofta behandlas de som ett ämnesinnehåll med begränsade kopplingar till didaktiken. Fokus blir i högre grad lärarstudenternas egen förståelse av komplexa samhällsfenomen i relation till digital teknik, och i mindre grad hur lärarstudenterna kan iscensätta den typen av undervisning.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Absolut! Demokratin kan aldrig tas förgiven utan måste ständigt återskapas, vilket inte minst förändringar i vår omvärld påminner oss om. I detta sammanhang har digitalt medborgarskap fått ett allt större fokus globalt de senaste tio åren, både i forskning och policyarbete, men mycket har handlat om lärares arbete i klassrummen och mindre om hur vi förbereder blivande lärare för detta på lärarutbildningarna. Vi behöver lärare som är väl rustade för detta uppdrag och det arbetet börjar på lärarutbildningarna genom välgrundade val inför planering och iscensättande av undervisning. Därför är det viktigt att lärarutbildares PDK innehåller relevant kunskap och förmågor, och där bekräftar vår studie andra internationella studier som bland annat betonat hur fortbildningsinsatser behöver fokusera lärarutbildares sociotekniska förståelse.