NYHET Forskare vid Centrum för regionalvetenskap, CERUM, ska undersöka kopplingen mellan förbättrad trafikinfrastruktur och lokal och regional utveckling. Målet är att ge Trafikverket en tydligare förståelse för hur olika infrastruktursatsningar, eller uteblivna sådana, påverkar samhället över tid.
Vägarbete.
Bild Johnér bildbyrå AB/Malcolm Hanes- Det är inte helt självklart att en bättre väg ger ett bättre serviceutbud eller tvärtom, säger Jonas Westin, matematiker och en av forskarna i projektet.
Genom att använda sig av data från Tillväxtverkets plattform Pipos Regionalanalys, vill forskarna se hur serviceutbud så som affärer, bankomater, vårdcentraler och så vidare har påverkats av infrastrukturprojekt. Två stora vägsatsningar som kommer att analyseras för att bättre förstå den regionalekonomiska utvecklingen är Sundsvallsbron och Motalabron.
Forskarna ska också analysera hur människors lokalisering och rörelsemönster förändras över tid, samt om förändrad transportinfrastruktur lett till ökad eller minskad inflyttning.
Jonas Westin, universitetslektor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik.
BildMattias PetterssonIdag saknar Trafikverket tillförlitliga metoder för att bedöma hur relationen mellan olika platser inom en kommun eller region förändras i och med större väg- och järnvägssatsningar. Istället bygger Trafikverkets analyser till stor del på generella statistiska samband, där exempelvis storstad och landsbygd antas få likadana effekter av ett förändrat transportsystem. Det är en ansats som skiljer sig mot forskning inom den regionalvetenskapliga litteraturen, som istället betonar att en åtgärd eller investering kan ha olika effekter beroende på var den genomförs.
Med hjälp av befintliga statistiska modeller, nya datordrivna AI-metoder och maskininlärning hoppas forskarna hitta samband som är svåra att se med traditionella metoder, samt utveckla nya verktyg och metoder för Trafikverkets framtida analyser.
- Trafikverket fokuserar i sina modeller på effekter i transportsystemet, på vägen, och saknar i stor utsträckning tillförlitliga och bra metoder för att bedöma effekter i resten av samhället för att exempelvis avgöra om en bättre väg faktiskt skulle ge ett bättre serviceutbud, en högre befolkningstillväxt och så vidare. Det kan faktiskt vara så att vissa platser förlorar på bättre trafikinfrastruktur, eftersom det påverkar människors resmönster och därmed också deras beteende, exempelvis var man väljer att handla, arbeta och bo, säger Jonas Westin, som länge ägnat sig åt transportforskning.
Forskningsprojektet SYRE, Systembaserat stöd för analys av tillgänglighetsförändringar på regional nivå, är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, CERUM vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Trafikverket finansierar det treåriga projektet med 4.45 miljoner kronor.
