"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2023-02-28 Uppdaterad: 2023-03-31, 16:13

Hur översätter man poesi?

NYHET I översättningar av poesi tänjer man på gränserna för att fånga in och överföra betydelsen av orden och uttrycken som finns i originalet. I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Juanita Vélez Olivera hur översättare av poesi gör för att återskapa dikter.

Text: Per Melander

Mitt bidrag är delvis att revidera och diskutera dessa metoder, för att förhoppningsvis sätta fart på studierna av översättningar av poesi

Juanita Vélez Olivera säger att hon blev bekant med skandinavisk poesi genom översättningar av Tomas Tranströmers dikter till spanska av poeten och översättaren Roberto Mascaró.

– Tranströmers översatta poesi var det som till slut ledde mig till Sverige och som väckte mitt intresse för att forska om översättning av poesi.

– Det kanske är uppenbart att när en poet får ett prestigefyllt pris som Nobelpriset, så översätts flera av författarens verk omedelbart till flera språk.

– Vad som kanske inte är lika uppenbart är att dessa översättningar aldrig följs av en analys av hur översättaren har gjort sin översättning.

De mest kreativa greppen

Juanita Vélez Olivera säger vidare att hon i sin forskning varit intresserad av att studera just de olika sätt som översättare av poesi har använt för att återskapa dikter.

– Jag använder termen ”återskapa” eftersom jag anser att det är i översättning av poesi som en översättare måste ta till de mest kreativa greppen.

– Översättningar av poesi tänjer på gränserna för vad som kan betraktas som en överföring eller en omplacering av element, det är nästan som en nyskapelse av en dikt, när den återges på ett nytt språk.

De ofruktbara kommentarerna

Hon säger att tanken bakom sin forskning är att komma bort från ”de ofruktbara kommentarerna om hur bra eller dålig en översättning är” och i stället fokusera på att hitta och beskriva de sätt som översättare använder för att återskapa en dikt till ett nytt språk.

– För att studera detta har jag försökt hitta metoder som gör det möjligt för mig att inte bara beskriva de val som översättarna gör, utan också ge mig möjligheten att karaktärisera det sätt som de översätter på.

– Till skillnad från metoder och studier som analyserar prosatolkningar, märkte jag att dessa metoder för översättning av poesi är sällsynta, svåra att hitta och ibland inte har varit aktuella under många år.

– Så mitt bidrag är delvis att revidera och diskutera dessa metoder, för att förhoppningsvis sätta fart på studierna av översättningar av poesi, och visa hur tillämpningen av dessa metoder möjliggör fruktbara upptäckter om översättarna och de återskapade dikterna.

Om disputationen

Avhandlingen Translation and creation: Three Colombian poet translators of the 20th century: Jaime Tello, José Manuel Arango, and Harold Alvarado Tenorio finns publicerad digitalt.

Disputationen äger rum fredag 3 mars kl. 13.00-15.00, Humanisthuset, HUM.D.220

Opponent är Miguel Gallego Roca, profesor titular, Departamento de filologia, Universidad de Almeria (Spanien)