NYHET Nytt forskningsprojekt undersöker hur socialtjänsten kan använda ny teknik på bästa sätt.
På grund av den demografiska utvecklingen använder socialtjänsten i allt större utsträckning teknik för att möta den ökade efterfrågan på välfärdstjänster exempelvis genom automatiserat beslutsstöd inom individ- och familjeomsorgen samt läkemedelsrobotar och övervakningsarmband i äldreomsorgen.
Susanne Tafvelin, docent vid Institutionen för psykologi.
BildMattias Pettersson– Automatisering i form av robotar och AI introduceras för att genomföra arbetsuppgifter som tidigare gjorts av personal. Den här utvecklingen har genererat många frågor från både praktik och akademi, och vi vet idag väldigt lite om hur ny teknik implementeras på bästa sätt, eller vilka konsekvenser det får för personal och brukare, säger Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet och huvudsökande för projektet ”Användbar automatisering: mot en förståelse av robotar och AI i socialtjänsten ur ett organisatoriskt och brukarperspektiv”
Projektet har beviljats 23 000 000 kr under sex år från Forskningsrådet för arbetsliv och hälsa (Forte). Forskarna kommer att studera införandet av automatisering i socialtjänsten ur ett organisatoriskt- och brukarperspektiv.
– Med utgångspunkt i teorier om implementering, arbetets utformning, ledarskap och etik kommer vi undersöka hur automatisering kan införas på bästa sätt, hur det påverkar personalen och brukarna samt ledarskapets betydelse. Vi kommer att samla in data med hjälp av olika metoder och från olika källor genom att kombinera intervjuer och enkäter med chefer, personal och brukare med dokumentanalys och en intervention i tre deltagande kommuner som representerar olika delar av socialtjänsten, fortsätter Susanne Tafvelin.
Forskningsprogrammet kommer att ha ett nära samarbete med deltagande kommuner. Man hoppas kunna hitta ny användbar kunskap om vad kommuner behöver ta hänsyn till när de inför välfärdsteknik i socialtjänsten. Kunskap från programmet kan även ligga till grund för en framtida nationell policy eller riktlinjer om automatisering i socialtjänsten.
Förutom Susanne Tafvelin deltar Jan Hjelte, Institutionen för socialt arbete, Linda Richter Sundberg, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Vicenc Torra, Institutionen för datavetenskap samt Andreas Stenling, Institutionen för psykologi, alla vid Umeå universitet, i projektet.
