Hur förorenad luft påverkar svenskarna beskrivs i ny rapport

Beräkningarna gäller både för 2019 och ett framtida scenario för 2030. För 2019 beräknas exponeringen ha lett till cirka 4 700 förtida dödsfall i Sverige.  

I studien, som finansierats av Naturvårdsverket, har halter av kvävedioxid och partiklar i utomhusluft beräknats för hela Sverige för år 2019 och för scenarioåret 2030. Tack vare ny metodik, utvecklad av SMHI, har beräkningar kunnat göras som en näst intill helt sömlös kombination av spridningsmodellering på regional och urban skala. Beräkningarna är mycket detaljerade med 250x250 kvadratmeters upplösning, vilket givit unika data för att gälla nationell skala. Modellerade föroreningshalter har sedan kombinerats med befolkningsdata för att beräkna årlig medelexponering som underlag för uppskattningar av hälsokonsekvenserna som gjorts vid Umeå universitet. I denna hälsokonsekvensbeskrivning har den beräknade exponeringen för små partiklar (PM2.5) samt för kvävedioxid från lokala källor använts. Vid universitetet har liknande beräkningar av förtida dödsfall och uppkomst av främst kroniska sjukdomar nyligen gjorts för 2019 i en annan studie med mindre detaljerade data om halterna.

– Modellberäkningarna visar på lägre föroreningshalter i den här studien jämfört med i den tidigare studien, vilket gör att vi beräknar lägre riskökningar, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.

– Jämfört med globala och europeiska studier där Sverige ingår beräknar vi dock här större konsekvenser för dödligheten i vårt land eftersom vi bygger analyserna på hur sambanden ser ut i västländer med låga halter och bra data. När vi räknar ihop beräknat antal förtida dödsfall för år 2019 i Sverige blir summan 4 688 förtida dödsfall, trots att föroreningar som ozon inte kunnat beaktas, säger Bertil Forsberg.