NYHET En frisk cell minns vilken celltyp den tillhör och använder de rätta generna i arvsmassan. Gener som inte ska användas finns kvar i cellen men paketeras ihop hårt. På så sätt blir de oåtkomliga och felaktig användning kan undvikas. Nu visar Umeåforskare i tidskriften PLOS Genetics nya rön kring det viktiga HP1-proteinet, vilket sätter en markör på dessa ”paket” så att cellen minns sin identitet när den delar sig.
I stort sett alla celler i en människas kropp innehåller samma gener, det vill säga alla arvsanlag. Vad som gör att cellerna kan bilda olika organ är att cellerna använder olika genuppsättningar, genetiska program, i olika celltyper. När cellerna delar sig måste de nya cellerna minnas vilken celltyp de tillhör och använda rätt genetiska program. Mycket av dagens genetiska forskning inom området epigenetik ligger i att förstå detta minne eftersom identitetskriser som uppkommer om cellen inte minns leder till olika sjukdomstillstånd däribland cancer. Epigenetik handlar också om att förstå hur vissa förvärvade egenskaper kan nedärvas från en generation till nästa utan att vara kodade i arvsmassan.
Det är väl känt att mycket av minnet sker genom att organisera arvsmassan på ett sådant sätt att olika delar paketeras olika hårt. Gener som inte ska användas i en cell paketeras ihop hårt för att finnas kvar men samtidigt för att undvika felaktig användning. Gener som är viktiga för den cellens funktion är mer åtkomliga för användning genom en mindre hård paketering.
Med bananflugan som modellsystem har Jan Larsson tillsammans med kollegor vid institutionen för molekylärbiologi studerat Heterochromatin protein 1, HP1, som är ett av de viktigaste proteinerna inblandade i processen kring cellens minne. Proteinet HP1 hittades först i bananfluga men finns i olika varianter i de flesta eukaryota organismer från jäst till människa. Proteinets funktion är att binda till gener i hårt packade delar av arvsmassan och på så sätt ge dessa gener en epigenetisk märkning för att cellen ska minnas att denna gen ska hållas hårt packad.
– Vi beskriver hur HP1-proteinet rekryteras till olika gener och hur denna minnesmarkör fungerar och hur cellen minns den märkningen när den ska dela sig, säger Jan Larsson, professor vid institutionen för molekylärbiologi.
Titel: HP1a recruitment to promoters is independent of H3K9 methylation in Drosophila melanogaster
Tidskrift: PLOS Genetics
Författare: Margarida Figueiredo, Philge Philip, Per Stenberg och Jan Larsson vid institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Artikeln i sin helhet: http://www.plosgenetics.org/doi/pgen.1003061
Jan Larsson, professor vid institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet Telefon: 090- 785 67 85
E-post: jan.larsson@umu.se
Bildtext: Artikelförfattarna Margarida Figueiredo, Philge Philip, Per Stenberg och Jan Larsson i laboratoriet.