NYHET Nyligen meddelades att Fanny Pettersson får ca 4 miljoner kronor i etableringsbidrag av Vetenskapsrådet för projektet "Fjärrundervisning - en ny organisatorisk utmaning för svensk skola?" I forskargruppen ingår även Jörgen From och J. Ola Lindberg. Alla tre forskarna är verksamma vid Pedagogiska institutionen i Umeå.
Under läsåret 2022/2023 ansökte närmare 300 skolenheter i Sverige om att få bedriva fjärrundervisning i grund- och gymnasieskolan (Skolinspektionen, 2023). Bara i Västerbottens inland beräknas idag ca 600 elever delta i fjärrundervisning, vilket är en siffra som förväntas öka. Den forskning som hittills bedrivits om fjärrundervisning är viktig, men den har främst fokuserat den pedagogiska situationen i klassrummet. För att komplettera och skapa ett sammanhang till den befintliga forskningen behöver vi veta mer om hur fjärrundervisning organiseras, både inom och mellan medverkande skolorganisationer, samt hur den påverkar och påverkas av det större system som skolan utgör.
Etableringsbidrag är ett karriärstöd till juniora forskare som avlagt doktorsexamen för mer än 2 år och högst 7 år sedan. Syftet med bidraget är att ge juniora forskare möjlighet att etablera sig själva och sitt forskningsområde.
Fanny Pettersson ska tillsamman med Jörgen From och J. Ola Lindberg under fyra år genomföra forskning, dvs. forskningstid, datainsamlingar, konferensdeltagande och samverkan. Här nedanför svarar Fanny på några frågor om projektet.
BildUlrika SahlénPengarna kommer att användas för att genomföra forskning under fyra år, dvs. forskningstid, datainsamlingar, konferensdeltagande och samverkan.
Just nu är det vi tre som kommer att jobba i projektet men förhoppningen är att kunna knyta fler forskare och doktorander. Redan idag har vi doktorander och forskare som jobbar med frågor som knyter an till fjärrundervisning. Projektet kan ses som ett sätt att bidra med ett sammanhang till tidigare studier om fjärrundervisning.
I dagsläget vet vi att lärare som börjar bedriva fjärrundervisning uttrycker andra förväntningar på skolans ledning, struktur och organisation, men inte vad det innebär i praktiken. Hur och i vilken mån skolan som organisation förändras och behöver förändras när fjärrundervisning bedrivs är ännu obeforskat, och det är den kunskapsluckan som detta projekt adresserar.
Det innebär först och främst tid till att kunna bedriva pedagogisk forskning. Projektet är också ett sätt att stärka den relativt nya och informella forskningsgren kring fjärrundervisning som idag utgör en mindre del av den större forskningsgruppen Lärande och IKT (LIKT) vid institutionen.
Läs om LIKT: https://www.umu.se/forskning/grupper/larande-och-ikt/
Det är alltid en utmaning med ett projekt som involverar olika data, på olika nivåer och som dessutom samlas in över tid. Samtidigt är de det som gör projektet spännande och intressant.
Att få fortsätta bygga upp en forskningsmiljö kring fjärr- och hybridundervisning och att fortsätta utveckla samarbetet med skolorna i regionen.
