Hundratals aktörer samlas för hållbar framtid i utvecklingsländer

Forskningskonferensen DevRes2021 syftar till att vara en kreativ mötesplats för aktörer inom utvecklingsforskning i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer.

BildPexels.com

Advancing Sustainable Transformation (Att främja hållbar utveckling) är temat som kommer att behandlas i över 50 sessioner och presentationer under tre dagar i mitten av juni.
Hundratals forskare, finansiärer, beslutsfattare och andra intressenter från stora delar av världen kommer att delta.
Syftet är att skapa en mötesplats kring hur utvecklingsforskning kan bidra till en omställning mot hållbar utveckling i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer.

Relevansen för det övergripandet ämnet och de övergripande frågorna har förstärkts under pandemin.

DevRes – Development Research (Utvecklingsforskning) – anordnas av Vetenskapsrådet (VR), Sida och Formas. Sedan 2016 har VR bjudit in ett lärosäte i Sverige att stå som värd för konferensen. I år ligger värdskapet på Umeå universitet, tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet. 

Anna-Karin Hurtig, professor och prefekt vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet och ordföranden i styrgruppen för DevRes2021.

BildMattias Pettersson

Konferensen skulle egentligen ha ägt rum under 2020, men med anledning av covid-19 sköts den upp ett år. Läget i världen har gjort temat än mer angeläget. 

– Relevansen för det övergripandet ämnet och de övergripande frågorna – hur vi är länkade till varandra och hur vi är beroende av varandra – har förstärkts under pandemin, säger Anna-Karin Hurtig, professor och prefekt vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, tillika ordföranden i styrgruppen för DevRes2021, där ett tiotal forskare från olika fakulteter vid Umeå universitet och SLU ingår.

Hur kan Umeå universitet bidra till det här temat?

– Vi är ett bredduniversitet som gör att vi kan ha kreativa diskussioner över disciplin- och fakultetsgränser. Vi har forskare med lång erfarenhet och mångåriga samarbeten runt om i världen och nyfikenhet och ett intresse bland yngre forskare som gör att det finns en bra grund för det här arbetet, säger Anna-Karin Hurtig, som anser att forskning om hållbarhet är en grundläggande förutsättning för att ett universitet ska kunna vara relevant i dag.

Vilka av de 17 delmålen i Agenda 2030 fångas upp i konferensen?

– Allihopa. Det är väldigt brett, ett paraply som speglar den tid och de utmaningar som vi har nu och framför oss.

Arena för yngre forskare

Det är inte bara temat som har en bredd, arrangörerna är måna om att sträva efter en blandning även bland de som talar eller håller i sessioner.

– Vi vill trycka på att det är en konferens där unga forskare ska få plats, och där lokala erfarenheter lyfts tillsammans med arbete från internationella organisationer eller välkända universitet. Det händer ofta något väldigt intressant i dessa möten som kan inspirera och utmana, leda till nya lösningar och samarbeten.

Konferenser som DevRes ett utmärkt forum för att dela ny kunskap, diskutera strategier och träffa andra kollegor och framtida medarbetare.

En av de juniora medverkande är Natxo García López, som är doktorand vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. Hans forskning kretsar kring hållbara bioenergisystem i låg- och lägre medelinkomstländer, med fokus på hälso- och miljöeffekter kopplade till matlagning och uppvärmning med biomassa. Innan han började doktorera i Umeå arbetade han med olika forskningsorganisationer i Kenya. 

– Vårt samhälle står inför enorma utmaningar relaterade till bland annat fattigdom, ojämlikhet och klimatförändringar – alla mål som finns i Agenda 2030. För att övervinna utmaningarna måste vi utveckla och implementera lösningar och mildrande strategier som kräver starka och breda samarbeten både mellan olika aktörer inom utvecklingssektorn men också bland forskare från olika discipliner inom utvecklingsforskningssektorn. I detta sammanhang är konferenser som DevRes ett utmärkt forum för att dela ny kunskap, diskutera strategier och träffa andra kollegor och framtida medarbetare, säger Natxo García López. 

Natxo García López och hans kollega Eleonora Borén förbereder mätutrustningen under en fältmätningskampanj i Kenya.

BildRobert Lindgren

Bland de mer etablerade talarna finns Ellinor Ädelroth, professor emerita vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Hon är en av huvudtalarna kommer att medverka ifrån Kongo, där hon sedan många år arbetar vid Panzisjukhuset som vårdar kvinnor och barn som utsatts för sexuellt våld i krig. I sin vardag arbetar hon nära chefsläkaren Denis Mukwege, 2018 års fredspristagare samt hedersdoktor vid Umeå universitet. 

– Jag kommer att tala om varför all utveckling, och mycket forskning, inte kan ske utan fred och rättvisa, med exemplet Demokratiska republiken Kongo som exempel, säger Ellinor Ädelroth. 

Jag kommer att tala om varför all utveckling, och mycket forskning, inte kan ske utan fred och rättvisa.

Hon anser att kopplingen med Sverige har haft betydelse för arbetet med kvinnorna och barnen i Kongo.

– Dels genom att Doktor Mukwege blev hedersdoktor i Umeå 2010, Umeå universitet var faktiskt det första universitetet som uppmärksammade hans arbete med dessa frågor, säger hon. 

Ellinor Ädelroth arbetar vid Panzisjukhuset i Kongo. Här besöker hon förlossningen och lämnar över babymössor som en pensionerad sjuksköterska från hennes kyrka i Umeå stickat.

BildPrivat

På grund av pandemin arrangeras DevRes digital i år, vilket har både för- och nackdelar. En av fördelarna är att det ökar möjligheten för fler att delta, som yngre forskare, personer som annars inte skulle haft möjlighet att komma eller andra som är intresserade av frågorna.

Hur går man vidare

Förutom att skapa en mötesplats för olika aktörer förväntar sig arrangörerna att konferensen ska vara ett forum där man tittar på och utvärderar det som gjorts inom utvecklingsforskning, hur man ska gå vidare och ser över behov och utmaningar som Sverige som plattform har på området, såväl forskningsmässigt som politiskt. 

– Men också ur ett globalt perspektiv, vad behöver vi tänka på när det gäller forskning för en hållbar utveckling och vad har Sverige för speciell roll, säger Anna-Karin Hurtig.