NYHET Hur påverkar artificiell intelligens våra relationer, vårt sätt att kommunicera och vår förståelse av vad det innebär att vara människa? Den 18 mars möts Antje Jackelén, Amanda Lagerkvist och Berit Åström i ett panelsamtal för att utforska dessa existentiella frågor.
Julia Kuhlin, moderator för panelsamtalet och forskare vid Humlab, menar att diskussioner om AI ofta blir tekniska, med fokus på vad nya modeller kan eller inte kan göra. Diskussionerna kretsar ofta kring effektivisering och rationalisering. Hon berättar:
– Detta samtal är tvärvetenskapligt och inkluderar en teolog, en litteraturvetare samt en media- och kommunikationsvetare. Målet är att skapa en plattform för ett brett samtal där olika perspektiv möts, så att vi kan reflektera över vilken framtid vi vill forma – inte bara vilken framtid som är tekniskt möjlig.
Jackelén är systematisk teolog och arbetar nu som senior rådgivare vid centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområde är relationen mellan naturvetenskap och teologi/religion.
Antje Jackelén, systematisk teolog
BildPeter Kroon– Som teolog har jag sedan 1980-talet varit engagerat i dialogen mellan naturvetenskap och religion. Även den tillämpade naturvetenskapen har hamnat i fokus. Nu är AI högst aktuell eftersom den har betydelse för människans självförståelse och för våra relationer – till oss själva, medmänniskor, skapelsen i dess helhet och tillvarons grund.
Lagerkvist är professor vid institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. Som en av grundarna av fältet existentiella mediastudier har hon publicerat brett inom frågor som rör människans livsvillkor och teknik, däribland med ett fokus på AI. Hon är redaktör för boken ”AI och samtalet om de stora frågorna” som kommer ut våren 2025.
Amanda Lagerkvist, professor vid institutionen för informatik och media
BildMikael Wallerstedt– Jag har sedan 2010 utvecklat fältet existentiella mediestudier, som intresserar sig för hur ny digital teknik samspelar med frågor om vad det innebär att vara människa i den digitala åldern. Dessutom undersöker fältet hur vårt tekniska vara samspelar med det faktum att vi är sårbara och dödliga varelser. Det har handlat om digitaliseringen av sorgen, biometrins inverkan på frågor som rör den fenomenologiska erfarenheten och kroppens integritet, eller frågor som rör vad som utmärker det mänskliga i förhållande till AI och språkmodeller.
Åström är docent i engelsk litteratur och lektor vid språkstudier vid Umeå universitet. Hon leder ett forskningsprojekt kring artificiell intelligens och nära relationer som tar sin utgångspunkt i spekulativ fiktion.
Berit Åström, docent i engelsk litteratur
BildPer Melander– Jag är litteraturforskare med fokus på nära relationer, samt också väldigt intresserad av science fiction i olika former. Jag har sett hur sådana berättelser allt mer kommit att handla om vänskaps- och släktskapsband mellan människa och AI. Det gjorde mig nyfiken – vad är det för frågor, farhågor och förhoppningar vi bearbetar i de här filmerna och böckerna?
Artificiell intelligens handlar inte enbart om vad vi tekniskt sett kan skapa eller konstruera, utan också om vad vi bör skapa och hur det påverkar våra grundläggande mänskliga villkor.
Julia Kuhlin betonar att humanister har en särskilt viktig roll i AI-diskussionen.
De kan hjälpa oss att förstå och kritiskt granska teknologins kulturella, etiska och existentiella implikationer.
Genom att inkludera dessa perspektiv kan vi navigera de komplexa utmaningar som AI medför och forma en framtid som är både tekniskt avancerad och mänskligt meningsfull.
Till detta spännande och viktiga samtal är alla studenter och anställda vid universitetet välkomna, men även allmänheten! Det är ett öppet evenemang med efterföljande mingel, ingen föranmäla krävs.
