NYHET Astrobiologer letar efter livets ursprung och försöker förstå livets utveckling och potential att överleva och utvecklas – här på jorden eller någon annanstans.– Det är väldigt spännande!, säger mikro- och astrobiolog Natuschka Lee, som sedan hösten 2015 är anställd vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap som forskare.
I sitt kontor belamrat med kartonger med diverse ovanliga prover såsom meteoriter, björndjur, fyrkantiga bakterier, underjordiska biofilmer och Östersjövattenprover från stenåldern, berättar hon med inlevelse och engagemang om sin fascination för liv på jorden och ute i rymden och hur hon filosoferande redan som liten skåneflicka: Vilka är vi? Varifrån kommer vi? Vad är vår plats på jorden?
– Jag tror det är sådana existentiella frågor som egentligen intresserar alla, vare sig man är religiöst lagd eller ateist, säger Natuschka Lee.
Astrobiologi är ett helt nytt forskningsfält vid Umeå universitet. Forskningen är mångvetenskaplig och sammanför geologi, biologi, kemi, fysik, astronomi och bioteknik på ett nytt sätt med frågan om livets utveckling och hållbara framtid i universum som gemensam nämnare.
Forskningen inom astrobiologi började i USA på 1950-talet och har sedan spritt sig till resten av världen och blivit allt mer central under senare tid. Ett genomslag i vetenskapen var när man upptäckte mikroorganismer på jorden, så kallade extremofiler, som kan leva under förvånansvärt extrema förhållanden, till exempel i heta källor, djuphav, Antarktis eller långt inne i grottor och underjord.
– Det är tuffa ogästvänliga livsmiljöer där det kan vara kallt, mörkt, syrefattigt, svavelrikt och giftigt. Här frodas ändå mikroskopiskt liv som lever utan solljus och utan traditionell organiskt material till föda. Att ekosystemen är så isolerade gör att de haft en annorlunda evolution skild från vår egen ovan jord, säger Natuschka Lee.
Natuschkas egna forskning om mikroorganismer har därför fört henne till många spännande platser. I Indiana-Jones stil har hon letat efter extremofiler i ganska annorlunda och spännande ekosystem runt om i världen, till och med i underjorden.
Vad har extremofiler med liv i rymden och astronomiforskning att göra?
– De är intressanta att studera eftersom de utvecklas i miljöer som liknar dem vi förmodar fanns på jorden under tidigare utvecklingsskeden eller skulle kunna finnas på åtminstone vissa andra kosmiska objekt, till exempel på Mars eller på någon av Jupiters eller Saturnus månar.
Frågan är dock om det är rätt att vi sätter vår livsdefinition på vår planet som riktmärke för resten av universum och hela dess historia. Det är klart att det verkar vara det mest logiska, men Natuschka Lee menar att man kanske trots allt borde fundera mera på om vi har en för snäv livsdefinition.
– Man har ju faktiskt så att säga ”slagit fast” att de minsta och enklaste livsformerna måste bestå av en eller flera celler. Vissa forskare betraktar därmed andra försök till att definiera livet på vår jord, såsom Gaia-teorierna som försöker betrakta hela jorden som en organism eller panteism i allmänhet, som mindre seriöst.
Går det att hitta något konstruktivt mellan dessa motsatta hypoteser? Hur står det till med virus? Hur ska man se på döden – rent biologiskt sett är den ju åtminstone i vissa sammanhang faktiskt en förutsättning för livets vidare utvecklingsprocesser.
– Kanske behövs det ett biologiskt Copernicus- och Kepler-paradigmskifte med nya tankemönster kring vad liv och död är ur ett större perspektiv.
Natuschka Lee hävdar också att det finns ett annat område som vi vet alltför lite om och som skulle kunna ha en stor betydelse för en vidare utveckling av vår nuvarande världsbild. För högre former av liv blir ju systemen mer och mer komplexa. Med det följer fundamentala frågor som: När uppstod medvetandet? Vad är intelligens och kreativitet? Vad är drömmar, fantasi och intuition? Här bjuder astrobiologin in de humanistiska vetenskaperna eftersom dagens astrobiologi huvudsakligen fokuserar sig på molekylära processer i detalj och därmed kan tappa det större perspektivet.
– Det här är fascinerande systemvetenskapliga, ja rent av filosofiska, frågor och jag tror att det kommer att bli ett allt viktigare område inom astrobiologin i framtiden.
Samma brinnande intresse för sin forskning har Natuschka Lee för att väcka intresse för naturvetenskap hos andra och bygga broar mellan olika forskningsfält. Då är astrobiologi ett bra verktyg ur en pedagogisk synvinkel för att förmedla alla olika vetenskapliga discipliner. Tillsammans med Umevatoriet i Umeå och KBC vid Umeå universitet ordnar hon just nu en föreläsningsserie med tema rymden, astrobiologi och ekologi på vår egen jord.
– Första föreläsningen gick jättebra! Den skotska professorn Charles Cockell – en av Europas ledande forskare i astrobiologi och geobiologi – fick många frågor av en blandad publik med både vuxna och barn. Flera personer kom fram och frågade mig om det blir andra arrangemang, säger Natuschka Lee.
Och det blir det. Föreläsningarna är starten på en serie kommande arrangemang för allmänheten kring temat rymden och jorden ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, bestående av föredrag, utställningar, expeditioner till meteoritnedslagsplatser och kanske ett av Sveriges första rymdvandringsled med stationer som berättar om universums och livets historia.
Natuschka Lee växte upp i Skåne. Hon gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet i Malmö. 1990 tog hon en kandidatexamen i biologi och disputerade 1996 i miljöbioteknik vid universitet i Lund. Hennes tidiga forskning rörde biologisk vattenrening med hjälp av mikroorganismer och mikrofauna. 1997 fick hon ett tvåårigt stint-stipendium som postdoktor vid Aalborg universitet i Danmark och Technische Universität i München i Tyskland. Där arbetade hon med speciella radioaktiva analystekniker för att mikroskopera mikroorganismers aktivitet och fysiologi i miljön. Därefter fick hon ett tvåårigt Alexander Humboldt-postdoktorstipendium för att specialisera sig vidare på molekylär ekologi och mikrobiologisk bioinformatik i München. Där blev hon kvar ytterligare femton år och forskade inom ekologisk mikrobiologi och geo-/astro-mikrobiologi. Hösten 2015 flyttade hon till Umeå.
Namn: Natuschka Lee
Med tre ord: Mångfacetterad, spontan, öppen
Intressen: Djur, växter, historia, filosofi, psykologi och mytologi.
Gillar: Vandra i naturen, konst och musik.
På nattduksbordet: “Dogs that know when their owners are coming home and other unexplained powers of animals” av Rupert Sheldrake
Favorithimlakropp: Jorden
Redaktör: Ingrid Söderbergh