NYHET Högintensiv träning, HIT, hos icke-tränade äldre vuxna hade liknande positiva effekter på syreupptagningsförmåga och blodtryck som Medelintensiv träning, MIT, trots halva träningstiden. HIT ledde dessutom till en större förbättring av muskelstyrkan i knäna och av arbetsminnet. Det visar ett projekt vid Umeå universitet.
Fysisk aktivitet har mycket viktiga effekter på flertalet hälsofaktorer för den ökande andelen av äldre personer i vårt samhälle. Ett stort folkhälsoproblem är dock att många äldre personer är fysiskt inaktiva.
HIT med mycket korta intervaller är en ny träningsmetod som antas ha stora hälsoeffekter. Trots lovande resultat hos yngre personer saknas studier med god kvalitet om HIT bland äldre personer.
– Vår tvärvetenskapliga forskargrupp har genom flera pilotstudier utvecklat en metod, anpassad för äldre personer genom att individuellt reglera träningsintensiteten, säger Erik Rosendahl, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
I studien cyklade äldre personer vid en träningsanläggning.
BildMattias PetterssonMed i studien var 68 äldre kvinnor och män som inte tränade regelbundet. De lottades till HIT (tio kontrollerade 6-sekunders cykelsprintar, total träningstid 20 min) eller till kontrollgrupp (medelintensiv kontinuerlig träning, total träningstid 40 min). Träningen genomfördes på träningscyklar i grupper av 8–10 personer, två gånger/vecka under 12 veckor.
– Självklart hade vi vissa exklusionskriterier, och alla fick en bedömning av en kardiolog innan träningen började.
Träningsmetoden utvärderades genom en randomiserad kontrollerad studie.
Denna typ av högintensiva träning, HIT, med mycket korta intervaller har tidigare genomförts i labb med en ledare och en deltagare. I den nya studien cyklade gruppen på en träningsanläggning. Det har framförts att det skulle kunna vara för stora risker att genomföra denna träning för äldre personer.
– Vi har därför tagit fram ett program som både går att genomföra i grupp, om än varje deltagare tränar på sin intensitet/motstånd, och där både motstånd och cykeltakt är reglerade, vilket ska minska risken för komplikationer. Det verkar ha fungerat väl i vår studie, för närvaron var 88 procent i genomsnitt och inga allvarliga komplikationer förekom, säger Erik Rosendahl.
Ett resultat var en skillnad i förändring av arbetsminne mellan grupperna, till fördel för HIT.
– Just den här skillnaden är något som vi kommer gå vidare med och analysera mer med hjälp av både blod-data och funktionell hjärnavbildning. Att förstå de bakomliggande mekanismerna tror jag är viktigt för att kunna ge bättre rekommendationer gällande träningsmetoder i framtiden, säger Carl-Johan Boraxbekk, professor i Neurologi med fokus på kognitiv neurovetenskap och åldrande, som lett studien tillsammans med Erik Rosendahl.
Forskargruppen har nu startat flera uppföljningsstudier.
– En är HIT Hem, där vi tillsammans med äldre personer utvecklar och utvärderar olika sätt att träna högintensivt i hemmet. Det blir andra övningar än cykling, men tänket är detsamma. En annan är HIT Grupp, med målet att träningsanläggningar kan ta in HIT-cyklandet i ordinarie utbud, säger Erik Rosendahl.
Studien, som är finansierad av bl.a. VR och FORTE, är publicerad i Journal of Gerontology: Medical Sciences.
Vetenskapsradion Hälsa i P1 från den 30 mars, som ägnades helt åt studien.
