NYHET Forskare från fyra kontinenter möttes i Umeå vid ett symposium om historieundervisning arrangerat av forskare på Umeå universitet och McGill University i Kanada. Symposiet finansieras av Vetenskapsrådet och Lärarhögskolan vid Umeå universitet.
Liliana Maggioni, en av föreläsarna vid det internationella symposiet History teachers’ epistemic considerations
BildPer MelanderDet är ett ganska smalt fält och därför var det så oerhört roligt att intresset för symposiet blev så stort, och att vi fick hit alla de mest namnkunniga forskarna i fältet
Henrik Åström Elmersjö, docent i historia, berättar att symposiet History teachers’ epistemic considerations: A symposium on how teachers make sense of history, är kopplat till det av Vetenskapsrådet finansierade internationella projektet Teaching Rival Histories, som drivs av honom själv och Paul Zanazanian, McGill University i Kanada.
Henrik Åström Elmersjö och Paul Zanazanian
BildPer Melander– I projektet undersöks de epistemologiska utgångspunkterna i historielärares undervisning i Sverige och Quebec. Som en del av projektets mål har hela tiden funnits en vilja att sätta projektet i en större internationell kontext och koppla samman det med det övergripande forskningsläget, säger Henrik Åström Elmersjö och fortsätter:
– Detta har givit upphov till det symposium som nu genomfördes den 13 till 14 oktober 2022. Syftet med själva symposiet är också att de papers som presenterades ska utgöra stommen till en antologi om just historielärares epistemologiska överväganden och ståndpunkter i olika delar av världen.
Han säger vidare att de förväntar sig att konferensen bidrar med diskussioner och nya möjligheter att komma framåt i forskningen om vad epistemologiska utgångspunkter i historieundervisning gör med lärarnas övergripande syn på ämnet, men också, i slutändan, med elevernas lärande.
Deltagare vid symposiet History teachers’ epistemic considerations
BildPer Melander– Genom att forskare från fyra olika kontinenter deltar i konferensen ges också möjlighet att belysa dessa frågor från många olika perspektiv. Det är ett ganska smalt fält och därför var det så oerhört roligt att intresset för symposiet blev så stort, och att vi fick hit alla de mest namnkunniga forskarna i fältet. Jag är övertygad om att det kommer att resultera i en mycket fokuserad och välskriven antologi.
Henrik Åström Elmersjö säger fortsatt att ämnet historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet står sig väldigt bra både nationellt och internationellt.
– Vi har kommit att bli ett nav och i någon mån en samlingspunkt för den här typen av internationella utbyten. Både gästprofessorer, internationella symposium och antologier under de senaste fem–tio åren vittnar om den starka ställning som den forskningsmiljö som finns i Umeå har fått. Det här symposiet är också kopplat till forskning som bedrivs vid Umeå forskningsmiljö för de samhällsorienterande ämnenas didaktik (UmSOD).
– Det är en enorm skillnad på att träffas i verkligheten jämfört med att ha zoom-möten. Framför allt ser jag det som en viktig uppgift för mig som arrangör att skapa de ”in betweens” som inte går att skapa online.
– Jag tänker på lite extra långa kaffepauser, luncher och konferensmiddag, där man under väldigt intensiva dagar med diskussioner om forskning också får möjlighet att inte bara lära känna forskningen, utan också forskaren. Jag tror att det snarast är dessa mellanrum som ger möjligheterna för framtida forskningsprojekt och framtida nya idéer.
Deltagare vid symposiet History teachers’ epistemic considerations
BildPer MelanderNär forskning diskuteras mer anonymt finns alltid en risk att man aldrig riktigt möts, och inte heller ser var man kan samarbeta, menar Henrik Åström Elmersjö.
– Med det sagt har också pandemin lärt oss att vi inte alltid måste resa runt halva jorden för att få nytta av varandras expertis. Till det här symposiet hade vi tre mycket namnkunniga keynotes i Liliana Maggioni, Martin Nitsche och Robert Parkes.
– Jag tror att det var en förutsättning för goda diskussioner att två av dem var på plats och inte bara höll sina keynotes, utan också kunde delta i alla diskussioner både på sessionerna och under middag, kaffepauser och luncher.
– Men Robert Parkes, som är baserad i Australien, hade tyvärr inte möjlighet att komma, men han höll ändå en mycket uppskattad keynote-föreläsning via länk från Australien.
