NYHET Carina Rönnqvist, Umeå universitet, delar tillsammans med två andra forskare från Karlstads universitet och Malmö högskola på närmare fyra miljoner kronor i ett forskningsprojekt om historieundervisning i ett mångkulturellt samhälle. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet inom området "Forskning om samhällets globalisering", en särskild satsning från VR för samtliga discipliner.
Har historieundervisningen hängt med i, och anpassats till, samhällets förändringar är den centrala fråga som forskningsprojektet kretsar kring. Även om historieundervisningen sedan länge lämnat nationalromantikens övertoner för mer källkritiska och objektivistiska ideal har nationalstaten fortsatt att vara grunden i den historiska berättelsen.
– När man studerar historieundervisningen får man en bild hur samhället vill beskriva sig självt. I ett samhälle som präglas av mångfald stämmer det dåligt att ha nationalstaten som utgångspunkt. Med eleven i centrum öppnas historien för berättelser från hela världen och det ställer frågan om det historiska objektet på sin spets: Vad ska historien egentligen handla om, säger universitetslektor Carina Rönnqvist, institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen vid Umeå universitet.
I många länder runt om i Europa har läroplanerna för historieämnet skrivits om för att bättre passa till dagens mångkulturella samhälle. Undervisningen ska bejaka mångfald, samtidigt som den ska stärka en nationell och demokratisk identitet.
Forskningsprojektet som Carina Rönnqvist deltar i, delas mellan Karlstads universitet, Malmö högskola och Umeå universitet. De delar på nära fyra miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att under tre år arbeta med tre sinsemellan sammanhängande frågekomplex.
Den första frågan, hur historieämnet kommer till uttryck genom undervisningens urval, inriktning och strukturering studeras av Per Eliasson från Malmö högskola. Projektets huvudsökande, Kenneth Nordgren, Karlstads universitet, ska undersöka vilka undervisningsstrategier lärarna utvecklar utifrån sina tolkningar av läroplanens och skolvardagens krav.
– Min del av projektet behandlar elevens historiemedvetande och uppfattning av ämnet. Undersökningsmaterialet kommer att bestå av klassrumsobservationer och intervjuer med lärare och elever i Umeå, Malmö och Karlstad samt undervisnings- och bedömningsmaterial. Tillsammans med SCB genomförs också en nationell enkät för att ge en representativ bild av historieundervisning kring interkulturella frågor i svensk skola, säger Carina Rönnqvist.
– Det här är ett bra exempel på hur utbildningsvetenskapliga perspektiv och utbildningsvetenskaplig forskning utvecklas i anslutning i skärningspunkten mellan klassiska universitetsämnen och lärarutbildningen som en yrkesutbildning, säger Björn Åstrand, rektor för Umeå School of Education.
– Forskningsprojektet är en förstärkning av en redan stark forskningsmiljö, kommenterar professor Daniel Lindmark, företrädare för forskningsområdet Utbildningshistoria med historiedidaktik vid Umeå universitet.
Carina Rönnqvist, universitetslektor, institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen
Telefon: 070-394 92 04