"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-11-29 Uppdaterad: 2022-11-30, 14:22

Hemstickade plagget som både trend och motstånd

NYHET Det hemstickade plagget har utsetts till årets julklapp, och kan ses både som en kommersiell trend och en ren motståndshandling. Handarbete sjunger långsamhetens och hållbarhetens lov, i kontrast till samhällets höga tempo, ständiga konsumtion och snabbt skiftande modetrender. – Folk kanske börjar tröttna på det eviga scrollandet och på alla skärmarna, säger Lotta Lundstedt, lektor vid Institutionen för estetiska ämnen.

Text: Evelina Åberg

Analys- och rådgivningsnätverket HUI Research, som ägs av branschorganisationen Svensk handel, utser enligt tradition årets julklapp. Men i år var de inte ensamma om att sjunga stickningens lov – organisationerna Klimatklubben och Medveten konsumtion valde också det hemstickade plagget som årets hållbara julklapp.

– Under ganska lång tid har vi haft en trend där hantverk har kommit tillbaka. Det kändes inte förvånande, tycker jag. Sedan är det alltid kul när det handlar om något man själv är intresserad av och kan relatera till, säger Lotta Lundstedt, lektor på konstnärlig grund vid Institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet.

Utöver det är hon också doktorand vid Textilhögskolan på Högskolan i Borås. Intresset för textil fick hon redan i gymnasiet, och har därefter gått flera utbildningar inom ämnet. Hon har en modedesignutbildning från just Textilhögskolan men har också studerat bland annat skrädderi. Under den tiden föddes fascinationen för stickning, främst maskinstickning.   

Handstickning är ett betydligt nyare intresse för Lotta, som hon fördjupat sig i under sin pågående doktorsavhandling som kretsar kring upprepning och tid, med ett delprojekt fokuserat på just stickning. Det projektet består av att Lotta stickar en slags evighetströja som ständigt repas upp och stickas om – simultant.

– Jag repar inte upp tröjan och gör ett nystan för att sedan sticka om – jag stickar och repar upp den samtidigt som jag kan bära den som ett plagg. Det är spännande att göra något som sedan inte finns kvar, att utforska det förgängliga. Tröjan är i ständig förändring och skapas på nytt, berättar hon. 

Tog fart under pandemin

Handarbete fick ett uppsving i Sverige redan under pandemin. Med mer tid spenderad hemma, färre resor och aktiviteter började många se sig om efter en hobby. 

– Det blev mer aktuellt att skaffa sig en sysselsättning som kunde utföras hemma. Då är handarbete nära till hands, säger Lotta Lundstedt.

Handarbete har också fått högre status, och inte minst den tid och omsorg som skaparen lagt på att göra till exempel en gåva åt någon annan värderas på ett annat sätt i dag. 

– Många av oss har väl fått ett antal hemstickade raggsockar i julklapp som barn, av farmor eller mormor kanske, och det värderades inte så högt. Förhoppningsvis kommer de här julklapparna att ses på ett annat sätt i dag. 

Det hela hänger också ihop med att tid, över huvud taget, värderas högt i dagens snabba samhälle. Många upplever sig ha ont om tid eller att tiden springer i väg. Livet går i full fart, och det höga tempot i det digitala livet och på sociala medier bidrar till känslan. Vad vi faktiskt lägger tiden på spelar därför större roll. 

– Folk kanske börjar tröttna på det eviga scrollandet och på alla skärmarna, och vill använda sin tid till något annat, resonerar Lotta Lundstedt, som betonar att allt på nätet förstås inte är av ondo. Inom hantverk finns många forum för intresserade, pedagogiska videoguider på Youtube och gratis stickmönster att tillgå, exempelvis.

Det är särskilt kul om de här hantverkstrenderna kommer från de unga, för det är ju de som har möjlighet att påverka i framtiden.

Stort på sociala medier

Och just på nätet och i sociala medier är hantverk lite av en trend. Hantverksinspiratörer av olika slag får mycket uppmärksamhet på nätverk som Instagram, och på videoplattformen Tiktok har hashtagen "knittok" (efter engelskans knit = sticka) över 400 miljoner visningar.

Lotta Lundstedt märker också, i sina kontakter med studenter, att det finns ett intresse för hantverk bland de unga. Hållbarhetstänket är också stort genom att exempelvis lappa och laga, förändra eller skapa egna material. 

– Det som går att få tag på för en vanlig konsument i dag är ett ganska begränsat utbud. Då finns ju möjligheten att skapa egna uttryck genom att använda olika hantverkstekniker för att bearbeta befintliga material, det märker jag att studenterna är väldigt intresserade av. Det är särskilt kul om de här hantverkstrenderna kommer från de unga, för det är ju de som har möjlighet att påverka i framtiden.

Stickning som motståndshandling

Det ska väl inte stickas (!) under stol med att det trots allt ändå finns stora kommersiella krafter bakom utmärkelser som årets julklapp, även om det maskeras som mer av ett handens verk denna gång, betonar Lotta Lundstedt.

– Det blir också konsumtion, även om man tänker att det inte är det. Det är lite det jag vill åstadkomma med den här evighetströjan; att jag skapar, men jag har ingen färdig produkt. Eftersom jag använder samma material om och om igen. Jag vill ställa det i relation till det här konsumtionssamhället och strävan efter att hela tiden ha nya kläder och följa nya trender.

Stickning, som verkligen sjunger långsamhetens lov, kan rent av ses som en motståndshandling mot den snabba konsumtionen och hastigt skiftande modetrender. 

– Jag tänker mycket på vad som skulle hända om folk började skapa sina kläder själva. Då skulle ju fast fashion* inte finnas. Det ligger ett motstånd och en makt i det, och det är tankar jag vill lyfta fram med mina projekt, säger Lotta Lundstedt.

 

*Fast fashion = term för klädinsdustrins affärsmodell att replikera modetrender snabbt för att massproducera kläder till en låg kostnad, som kan nå konsumenter snabbt när begäret anses som störst.  

Mer om Lottas avhandling

Lotta Lundstedt höll den 13 oktober 2022 en Vetenskapslunch på om sitt arbete med evighetströjan. Se hela föreläsningen på vår Facebook-sida.

Kontakt

Lotta Lundstedt
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 80 78