NYHET FN:s klimatpanel har publicerat en rapport om den omfattande påverkan som klimatförändringarna har på haven. Över hundra forskare har sammanställt rapporten, och nära 7000 vetenskapliga artiklar har kondenserats till tydliga budskap. Men grunden till rapporten är mätningar i havet under lång tid, och ett noggrant förvaltande av dessa mätserier. Utan den grunden hade kunskapen saknats.
Mätningar pågår kontinuerligt i världshaven, i Östersjön, i vikar och fjärdar. Verksamheten kan tyckas dyr, och kräver hög kompetens och i många fall kostsam utrustning och fartyg. Men utan dessa långa mätserier hade vi aldrig förstått behovet av kraftfulla åtgärder, och kanske inte ens vetat vartåt utvecklingen är på väg.
Umeå universitet har under många år bidragit till den nationella miljöövervakningen, och därigenom varit med om att bygga upp Sveriges kunskap om miljötillståndet i havet. Året runt görs mätningar i havet, på uppdrag av flera myndigheter.
BildJoakim AhlgrenUmeå universitet har under många år bidragit till den nationella miljöövervakningen, och därigenom varit med om att bygga upp Sveriges kunskap om miljötillståndet i havet. På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och andra myndigheter genomförs mätningar, analyser och bedömningar av miljötillståndet. De mätserier som därigenom byggts upp är en del av Sveriges samlade information om havsområdena som omger oss, och bidrar till förståelse av klimatförändringar. Långa mätserier har avgörande betydelse för den samlade bild som FN:s klimatpanel nu ger.
- De långa mätserierna ger oss möjlighet att upptäcka trender och förstå naturliga variationer på olika tidsskalor, vilket bidrar till en säkrare bild av miljötillståndet. När det gäller effekter av klimatförändringar krävs mätningar under mycket lång tid för att kunna visa vart utvecklingen är på väg. Idag är dessa långa mätserier helt avgörande för att förstå allvaret i situationen, säger Johan Wikner, föreståndare för Umeå marina forskningscentrum.
Den långsiktiga insamlingen av data om havet hänger nära samman med forskning. De modeller som används för att göra prognoser för framtidens hav utifrån olika scenarier kräver tillförlitliga data både när modellerna utvecklas och när de sedan ska användas.
Idag är dessa långa mätserier helt avgörande för att förstå allvaret i situationen
- Det är ett utbyte åt bägge håll. De långa tidsserierna av kvalitetssäkrade data är en mycket viktig resurs för forskningen, och forskningsresultat är nödvändiga för att utveckla den framtida miljöanalysen, säger Siv Huseby, miljöanalytiker vid Umeå marina forskningscentrum och ansvarig för den pelagiala övervakningen i Bottniska viken.
Inom EcoChange, regeringens satsning på forskning om havsekosystemen och klimatet, arbetar man med att utreda hur klimatförändringarna kommer att påverka ekosystemet i Östersjön. Forskningsprogrammet, som pågått i tio år, har haft en mycket stor nytta av de långa tidsserier som genererats och som finns tillgängliga för forskarna.
- Utan dessa data hade vi bara haft en ögonblicksbild, och haft svårt att uttala oss om effekter på sikt. Med de långa tidsserierna som grund kan vi sätta forskningsresultaten i sitt rätta sammanhang, och har lättare att ge förvaltningen vetenskapligt grundade råd kring exempelvis beslut om dyra åtgärder, säger Agneta Andersson, vetenskaplig koordinator för EcoChange.